Nästa söndag, den 11 september, är det val till riksdag, region och kommun. Sedan 1976 får personer som saknar svenskt medborgarskap men som varit folkbokförda i Sverige i minst tre år rösta i kommun- och regionvalen.
1998 togs den treåriga väntetiden bort för medborgare i andra EU-länder.
Även medborgare i Island och Norge som är folkbokförda i Sverige får rösta.

Men valdeltagandet bland de utländska medborgarna är lågt. Vid kommunvalet 2018 var det bara 38,6 procent som röstade.
Det varierar mycket mellan de olika etniska grupperna.

Professor Pieter Bevelander vid Malmö universitet har i en studie för Delegationen för migrationsstudier (Delmi) tittat närmare på den här gruppen som 2018 var drygt 540 000 personer.

Flyktingar röstar i större utsträckning än personer som har kommit som anhöriginvandrare, och arbetskraftsinvandrare har lägst röstbenägenhet av de tre grupperna.

Kvinnor och de som erhållit svenskt medborgarskap har ett högre valdeltagande, jämfört med män och de som inte har svenskt medborgarskap.

Röstbenägenheten ökar ju längre tid personer har vistats i Sverige, oavsett vilket typ av uppehållstillstånd de har.

Det är stora skillnader i valdeltagande beroende på i vilket land personerna är födda. De från Somalia har det högsta valdeltagandet. 

Dubbelt så högt valdeltagande

Om snittet för valdeltagandet för utländska medborgarna vid kommunvalet 2018 var 38,6 procent var det nästan dubbelt så högt bland somalier som ännu inte fått svenskt medborgarskap: 64,6 procent, nästan dubbelt så hög andel som snittet bland utländska medborgare. 

Ahmed Abdirahman är grundare och vd för Stiftelsen The Global Village som bland annat arrangerar Järvaveckan. Han har, likt ungefär 110 00 andra personer i Sverige, rötter i Somalia och tror att det stora politiska engagemanget från tiden i hemlandet kan vara en av orsakerna till att så många svensksomalier röstar.

– Vi kommer från ett land där man inte haft val sedan 1969. Men här i Sverige får vi rösta och många vill utnyttja den möjligheten, säger Ahmed Abdirahman.

– Många somalier har varit intresserade av politik redan i gamla hemlandet. Du kan gå till vilket kafé som helst så snackar man politik. Nu i Sverige känns det ännu närmare att tala om politik när representation är stor, då blir det lättare att gå och rösta.

Lågt valdeltagande kan signalera utanförskap

The Global Village har gjort den egna rapporten Fakta för förändring: så ser svensksomaliernas livsförhållanden ut kring bland annat valdeltagande, och då tittat på hur svenska medborgare med utländsk bakgrund röstade i valet till riksdagen 2018.

Ofta används just valdeltagandet som en indikator på delaktigheten i samhällsutvecklingen. Ett högt valdeltagande indikerar ett politiskt engagemang hos befolkningen, medan ett lågt valdeltagande i vissa sammanhang kan signalera utanförskap. 

Valdeltagandet i Sverige är klart lägre bland personer med utländsk bakgrund än bland dem med svensk bakgrund. 

Det totala valdeltagandet låg i riksdagsvalet i 2018 på 87,2 procent.

Bland de med svensk bakgrund röstade 90,9 procent.

Bland dem med utländsk bakgrund röstade bara 75,7 procent.

Men även här sticker svensksomalierna ut då 79,1 procent av dem röstade i riksdagsvalet vilket är ett valdeltagande som är högre än bland landets samtliga röstberättigade personer med utländsk bakgrund.

Mer insatt om du bor i utsatta områden

Många av svensksomalierna bor i utsatta områdena runt om i landet, visar rapporten Fakta för förändring från The Global Village. I Stockholms stad bor 78,6 procent av dem i något av de utsatta områdena, i Göteborg 65,8 och i Malmö 50,9.
I dessa utsatta områdena är valdeltagandet oftast som lägst men även där är det fler svensksomalier som röstar.

Ahmed Abdirahman tror att man kan bli mer politiskt intresserad om man bor i ett utsatt område.

– Man är utsatt och omgiven av frågor som berör hela tiden: skola, skjutningar, lag och ordning, bostadsfrågan, bidragen, arbetsmarknaden och diskrimineringen. Så det är mycket som påverkar så att man intresserar sig för politik. Alla inser inte att det är politik, men det är politik, säger Ahmed Abdirahman.

Men.

Av dem som var födda i Somalia röstade 79,8 procent.

Av dem som var födda i Sverige med minst en förälder från Somalia röstade bara 75 procent.

– Det är väldigt konstigt och något alldeles unikt, att de som är födda i Sverige röstar i lägre grad än sina föräldrar. Det har vi aldrig varit med om. I alla andra grupper som vi har undersökt där röstar barnen i högre grad än sina föräldrar, säger Ahmed Abdirahman.

Vad beror det på?

– Det är en mycket bra fråga. Den siffran skrämmer mig mycket ärligt talat. Det innebär att vi har misslyckats att få dem som är födda här att vara en naturlig del av integrationen, säger Ahmed Abdirahman och fortsätter.

– Det kanske också beror på att föräldrarna känner att allt kan bli bättre. En överlevnadsmentalitet. Medan barnen är mycket mer medvetna om orättvisorna och hur svårt det är att komma över dem. Det finns en större hopplöshet bland de unga.

Färre män än kvinnor röstar

Tittar vi vidare på dem som var födda i Sverige med minst en förälder från Somalia, och jämför mellan könen röstar 82,2 procent av kvinnorna, men bara 68,5 procent av männen.

– Kvinnor har alltid haft ett högre valdeltagande än män men här är skillnaderna gigantiska. Det har att göra med att de här killarna är väldigt utsatta och då måste vi försöka förstå oss på varför det är så och det har jag inte alla svar på. Det krävs mer data och mer information för att kunna ge svar på, säger Ahmed Abdirahman.

– Men det är en viktig fråga att ställa sig: vad säger det här om vår framtid när så här många unga killar och tjejer som är födda i Sverige inte deltar och känner sig utanför. 

Nu har vi pratat om valdeltagandet 2018, hur tror du det går i valet 2022?

– Jag vet inte. Men ju mer vi pratar om de här här frågorna och pratar om framgångarna ju mer skapar vi positiva förväntningar. Det skapar hopp och en vilja. Därför är det viktigt att prata om de här frågorna och  få ut de här siffrorna.

Läs mer:

”De tävlar om att göra livet svårt för utsatta barn”

Unga kräver sänkt rösträtt för att stärka demokratin

Gängdebatten: ”Polariserad bild av utsatta områden”

#Politik #Valet 2022