Radar · Inrikes

TCO: A-kassan bottenplacerad i EU: ”Blivit b-kassa”

A-kassans ersättningsnivåer i Sverige är bland de lägsta i EU, konstaterar TCO i en ny rapport.

Den svenska a-kassan är bland de lägsta i EU och Sverige är samtidigt ett av de länder där ersättningarna har sjunkit mest de senaste 20 åren, skriver TCO i en rapport under Almedalsveckan.

De flesta förvärvsarbetande i Sverige har en uppfattning om att den svenska ersättningen vid arbetslöshet är bland de bättre eller medelmåttiga i EU, enligt en mätning som Novus gjort på uppdrag av TCO. Men det är en uppfattning som saknar motsvarighet i verkligheten, visar en ny TCO-rapport, som Arbetet var först med att skriva om.

Rapporten visar att den svenska a-kassans ersättningsnivå – i motsats till vad många tror – egentligen är bland de lägre i EU. Så pass att det för många som blir arbetslösa och tvingas leva på sin a-kassa, blir svårt att klara ekonomin.

Lågt trots coronahöjning

En jämförelse mellan dagens svenska a-kassanivå med övriga EU-länders, visar att Sverige hamnar i den nedre halvan, på plats 16 av totalt 27 EU-länder. Men läget är egentligen sämre än så, konstaterar TCO. Detta då dagens ersättningsnivå – med ett maxbelopp på 1200 kronor per dag – är ett tillfälligt förhöjt belopp som infördes med anledning av pandemin. Vid årsskiftet kommer beloppet att återgå till det ”ordinarie”, som är 910 kronor per dag.

Jämför man istället ”ordinarie” beloppet (2020-års nivåer) med övriga länder, hamnar Sverige betydligt längre ner på listan – på plats 21 av 27. Bulgarien och de tre baltiska länderna är enligt TCO mer generösa mot sina arbetslösa än Sverige.

– Svensk a-kassa har blivit en b-kassa. Sverige har halkat efter till den grad att det riskerar vår förmåga att ställa om på arbetsmarknaden, i tider när detta är extra viktigt. A-kassan ska ge ekonomisk trygghet under tiden man söker jobb, så att man inte bara hittar ett jobb, utan rätt jobb. Det är långsiktigt bättre för individen och för samhället, säger TCO:s ordförande Therese Svanström i ett pressmeddelande.

Uträkningarna baseras på hur stor del av sin ”vanliga” inkomst efter skatt en tvåbarnsfamilj får behålla om en av föräldrarna blir arbetslös och visar att gapet mellan Sverige och länder som Tyskland, Luxemburg och Lettland, är stort. År 2020 fick den svenska familjen behålla 75 procent av sin ”normala” inkomst. I Tyskland, Luxemburg och Lettland, låg motsvarande andel på 90 respektive 93 procent.

Behåll höjda nivåer permanent

I rapporten framgår också att Sverige är det EU-land där ersättningen har sjunkit mest under de senaste 20 åren. Nedförsbacken i de svenska ersättningsnivåerna började på 90-talet, och redan 2010 hamnade Sverige under genomsnittet för OECD-länderna. Detta efter att ha haft betydligt generösare ersättningsnivåer för arbetslösa 80-talet.

För att förbättra den svenska arbetslöshetsersättningen kräver TCO att den tillfälliga höjningen ska bli permanent och att ersättningstaket därefter ska höjas årligen i takt med löneutvecklingen.