Radar · Miljö

Sol och vind nu mer än en tiondel av världens elförsörjning

Solceller med vindkraftverk i bakgrunden i Rapshagen i Tyskland.

Förra året stod för första gången sol- och vindenergi för mer än 10 procent av den globala elförsörjningen. Men även kolkraften växte kraftigt under det gångna året, visar en ny rapport.

I en genomgång av statistik från 284 länder som den fristående tankesmedjan Ember har gjort konstateras att 10,3 procent av världens elförsörjning under 2021 kom från sol- och vindkraft. Det är en fördubbling sedan 2015, då Parisavtalet slöts.

Lägger man till energikällorna vattenkraft, kärnkraft och bioenergi så kommer siffran upp till nästan 38 procent.

Samtidigt ökade kolkraften i världen med 9 procent, vilket med råge tog igen minskningen på 4,2 procent under 2020. Detta på grund av att efterfrågan på energi ökade snabbare än utbyggnaden av sol- och vindkraft, skriver Ember, som dock ser att en snabb omställning för att hålla Parisavtalets mål är möjlig.

– Även när kol- och kraftutsläppen når ännu en rekordnivå, finns det tydliga tecken på att den globala elövergången är på god väg. Mer vind och sol läggs till näten än någonsin. Och inte bara i ett fåtal länder, utan över hela världen, säger Dave Jones chef för Ember, i ett uttalande.

Vind- och solkraft både kan och förväntas tillhandahålla majoriteten av ren el som behövs för att fasa ut alla fossila bränslen, enligt Jones.

– Men med fortsatt höga gaspriser mitt i Rysslands krig med Ukraina finns det en verklig risk för återfall till kol, vilket hotar det globala klimatmålet på 1,5 grader.

Snabb ökning i Vietnam

Just nu har 50 länder i världen en andel sol- och vindenergi som överstiger 10 procent av elproduktionen. Danmark är bäst i klassen, med nästan 52 procent, följt av Uruguay (47 procent) och Luxemburg (43 procent). 

I vissa länder har omställningen gått betydligt snabbare än genomsnittet. I Vietnam ökade solenergiproduktionen med 337 procent på bara ett år.

– Det drevs av inmatningstariffer – pengar som regeringen betalar dig för att generera el – vilket gjorde det mycket attraktivt för hushåll och för energibolag att använda stora mängder av solenergi, säger Dave Jones till BBC.

För att kunna hålla Parisavtalets mål behöver sol- och vindenergin växa varje år med 20 procent fram till 2030. Det är samma genomsnittstakt som sektorn vuxit det senaste decenniet och är ”utomordentligt möjligt”, skriver Ember.

Radar · Arbetskritik

Rekordmånga arbetsplatsolyckor inom solcellsbranschen

Billigare solceller – då får arbetarna betala med ökad risk för sina liv. Antalet olyckor i solcellsbranschen skjuter i höjden och oseriösa företag vinner anbud genom att strunta i kraven, skriver Byggnadsarbetaren.

Flest arbetsplatsolyckor någonsin inom solcellsbranschen, rapporterar Byggnadsarbetaren.

Solcellsbranschen är enligt många en viktigt del i den ”gröna omställningen” och branschen går mot ännu ett rekordår – med över 100 000 installationer uppskattar Svensk solenergi. Under 2023, under 2022 installerades 55 000 solcellsanläggningar.

Även arbetsplatsolyckorna väntas slå rekord, skriver Byggnadsarbetaren, och hänvisar till statistik från Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket som visar att arbetsplatsolyckorna ökat från 5 till 2020 anmälda olyckor till 94 bara hittills i år 2023.

Anmälda arbetsplatsolyckor i solcellsbranschen
• 2020: 5
• 2021: 36
• 2022: 83
• 2023: 94
• Totalt: 218

Billigare solceller – ökad risk för olyckor

Enligt branschorganisationen Svensk solenergi kan en offert som exkluderar skydd, som byggställningar och fallskydd, bli cirka 30 procent billigare.

– Vi har inga konkreta belägg, men vi har fått rapporter om att vissa oseriösa aktörer på marknaden arbetar systematisk på det här sättet. Det vi gör är att se till att våra medlemmar inte gör det, säger Ludvig Bydén, verksamhetsutvecklare på Svensk solenergi, till Byggnadsarbetaren.

Det mest akuta är fallriskerna för man brister i fallskydd på bygge efter bygge. I mångt och mycket handlar det om okunskap. Sedan har vi stora ergonomiska risker. I många fall hantlangar man upp stora moduler, utan minsta hjälpmedel.”

Emil Gustafsson, arbetsmiljöinspektör i tidningen Byggnadsarbetaren.

Uppdatering: Ett korrfel i ingressen har rättats till.