Radar · Utrikes

Ny lag: lynchning blir hatbrott i USA

Vicepresident Kamala Harris kramar om senatorn Cory Booker, efter att president Joe Biden undertecknat den nya anti-lynchningslagen.

Under tisdagen undertecknade Joe Biden en ny nationell lag som innebär att lynchning numera kan dömas som ett hatbrott istället för ett ”vanligt” mord. Lagen ses som en viktig symbolisk markering för att göra upp med landets mörka historia, och fortfarande i dagens USA begås brott som skulle kunna klassas som lynchning.

Den nya lagen, Emmett Till Anti-lynching Act, är uppkallad efter Emmett Till, en 14-årig svart pojke som 1955 blev kidnappad och brutalt mördad i Mississippi, ett fall som väckte mycket uppmärksamhet runtom i landet och som många sedan dess lyft upp i kampen för mer rättvisa medborgerliga rättigheter.

Sorgligt nog sker liknande brott än idag i USA. Förra året uppgav FBI att antalet hatbrott under 2020 var det högsta på tolv år: 7759 stycken.

– Lynchning är inte en kvarleva från det förflutna. Rasistiska terrordåd förekommer fortfarande i vår nation. Och när de gör det måste vi alla ha modet att namnge dem och ställa förövarna till svars, sade vicepresident Kamala Harris i samband med undertecknandet, uppger Reuters.

Hon fickmedhåll från president Joe Biden, som sade att ”Rashat är inte ett gammalt problem. Det är ett ihållande problem”.

Över hundra år med misslyckade försök

Ett exempel på brott som skulle kunna ha dömts med den nya lagen är mordet på 25-årige Ahmaud Arbery 2020. När han var ute och joggade blev han förföljd av tre män som jagade honom från sina fordon och sedan sköt honom på nära håll. De dömdes senare till livstids fängelse, men hade den nya lagen varit i bruk så hade rubriceringen kunnat bli lynchning. Det säger Bobby rush, politiker för demokratiska partiet och en av de som drivit frågan, till nyhetssajten Vox.

– Bidens undertecknande av Emmett Till Anti-lynching Act skickar ett budskap om att Amerika inte längre kommer att fortsätta att ignorera detta skamliga kapitel i vår historia och att regeringen varit engagerad i lagstiftningsmisslyckande alldeles för länge, säger han till Vox.

Jurister har i över hundra år, åtminstone sedan år 1900, försökt att få till en kriminalisering av lynchning. Att detta till sist genomförs kan ses som en historisk milstolpe.

"Det är tortyr"

Ordet lynchning har under de senaste åren börjat användas alltmer flitigt för alla möjliga sorters brott och beteenden, men den nya lagstiftningen handlar om att komma åt problemet i sin ursprungliga betydelse.

– Lynchning, för vissa människor, kan kännas som ett ord som börjar tappa sin kraft eftersom det inte känns verkligt och närvarande,” sa Hewitt. ”Men det är kidnappning eller ett försök att kidnappa. Det är tortyr. Det är de sexuella övergreppen som ibland händer när någon kidnappas. Det är mord, säger Damon Hewitt, ordförande och vd för organisationen Lawyers’ Committee for Civil Rights Under Law, till Vox.

Lagtexten lyder att ”den som konspirerar för att begå ett hatbrott som leder till dödsfall eller allvarlig kroppsskada eller som innefattar kidnappning eller försök till kidnappning, grova sexuella övergrepp eller försök till grova sexuella övergrepp eller försök till dödsfall ska, om dödsfall eller allvarligt kroppsskada uppstått till följd av brottet, dömas till fängelse i högst 30 år”.

Den nya lagen skickar tydliga signaler om att det är skillnad på ett ”vanligt” mord och lynchning.

– Lynchning har vanligtvis skickat ett meddelande till ett helt samhälle att ’du är inte säker här’ eller ’du kan bli nästa’. Lynchning har vanligtvis motiverats av rasistisk illvilja och skadar ett helt samhälle, säger Justin Hansford, juridikprofessor vid Howard University, till Vox.

Radar · Utrikes

Domstol: Trump kan åtalas för stormningen

USA:s dåvarande president Donald Trump håller det tal där han sade till sina anhängare att 'om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre', den 6 januari 2021.

Donald Trump kan inte luta sig mot immunitet i rättsliga mål som gäller stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021.Det slår en federal appellationsdomstol fast, och öppnar för nya åtal mot expresidenten.

Donald Trump och hans advokater har hävdat att hans tal vid ett politiskt massmöte – där han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen och ”fajtas utav helvete” – föll inom ramen för den dåvarande presidentens immunitet.

Det avslår nu den federala domstolen, som anser att Trump talade som en presidentkandidat inför nästa val, och inte som en president som utför sina plikter.

De tre domarna konstaterar samtidigt att deras dom inte innebär sista ordet i saken och att Trump kan överklaga beslutet hela vägen till Högsta domstolen.

Beslutet har i första hand bäring för tre separata civilrättsliga fall, där demokratiska kongressledamöter respektive poliser som arbetade i Kapitolium den ödesdigra dagen vill stämma Trump som ansvarig för stormningen för att få ersättning för sveda och värk.

Fredagens beslut får även påverkan för åtalet där Trump ska ställas inför rätta för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet som letts av den särskilde åklagaren Jack Smith anses vara det tyngsta av de nu pågående rättsprocesserna mot honom.

Fakta: Rättsprocesser mot Donald Trump

TT
Fyra större brottsåtal har väckts mot expresident Donald Trump. Utöver dem pågår ett antal civilrättsliga och ekonomiska tvister, bland dem de som rör stormningen av Kapitolium samt det pågående civilmålet i New York där han och hans familjeföretag hotas av 250 miljoner dollar i böter för bedrägeri.

Washington DC
Donald Trump åtalades i början av augusti för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet anses vara det tyngsta av de pågående rättsprocesserna, de fyra åtalspunkterna har bäring på stormningen av Kapitolium i januari 2021. Utredningen har letts av den särskilde åklagaren Jack Smith som föreslagit att rättegången ska starta den 2 januari.

Mar-a-Lago, Florida
Trump åtalades i juni på 37 punkter som framför allt handlar om expresidentens hantering av hemligstämplade och känsliga regeringsdokument som har förvarats i hans residens Mar-a-Lago i Florida efter tiden i Vita huset. Även den utredningen är federal och har letts av Jack Smith. Rättegången är planerad till i maj nästa år, bara ett halvår före det presidentval som Trump vill ställa upp i.

Bokföringsbrott i New York
Åtalet, som väcktes i mars, innefattar 34 åtalspunkter mot Donald Trump som bland annat anklagas för att ha beordrat utbetalningar till personer som hotade att gå ut med känslig information om honom i samband med presidentvalskampanjen 2016. Rättegången i det delstatliga målet är planerad till mars 2024.

Delstaten Georgia
Åtalet som omfattar många personer, bland dem Donald Trump, rör försök att omkullkasta valresultatet i Georgia genom bland annat ryktesspridning och falska elektorer. I centrum står ett telefonsamtal som Trump gjorde till delstatens valansvarige Brad Raffensperger, där den dåvarande presidenten bad honom ”hitta de 11 780 röster” som krävdes för att han skulle segra över Joe Biden där.

Fakta: Stormningen av USA:s kongress

TT
Den 6 januari 2021 samlades ledamöterna i USA:s kongress i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I huvudstaden Washington DC hade samtidigt också tiotusentals anhängare till Donald Trump samlats för ett politiskt massmöte på temat ”Rädda USA”. Vid mötet upprepade Trump sina felaktiga påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren.

Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen.

”Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre”, sade den dåvarande presidenten.

Delar av folkmassan gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade kongressbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig in i en av kamrarna och delar av byggnaden vandaliserades.

Minst fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.
Radar · Utrikes

Kraftigt skalv vid Filippinerna

Ett skalv med magnituden 7,6 har inträffat utanför ön Mindanao i södra Filippinerna, rapporterar Reuters på sin sajt.

Skalvet inträffade på ett djup av 63 kilometer.

En tsunamivarning har utfärdats, meddelar USA:s övervakningssajt tsunami.gov.