Vänstervågen i Latinamerika ser ut att fortsätta. Andra omgången i Colombias presidentval blir en unik envig, mellan vänsterkandidaten Gustavo Petro och populisten Rodolfo Hernández.
(Uppdaterad) När nästan alla röster räknats efter första omgången leder Gustavo Petro på drygt 40 procent, mot 28 procent för tvåan Rodolfo Hernández – som därmed överraskande slår ut högerkandidaten Federico Gutiérrez.
Latinamerikas tredje folkrikaste land har i sin nuvarande form aldrig tidigare styrts av vänstern. De senaste decennierna har vänstern haft det extra svårt på grund av kopplingar till de blodiga gerilla- och knarkkonflikterna i landet.
Gustavo Petro har uppenbarligen lyckats skaka av sig de skuggorna. Han har själv en bakgrund i en gerillagrupp, M-19, som han gick med i som tonåring. Gruppen omvandlades sedan till partiet AD/M-19, där Petro inledde sin politiska karriär.
Jämförs med Trump
Nästan lika sensationellt är att motståndaren i omgång två blir den oberoende populisten Hernández. 77-åringen har jämförts med USA:s Donald Trump – en affärsman som kommer från ingenstans och med etablissemangskritisk retorik slår ut alla andra högerkandidater.
– Till och med många konservativa colombianer förkastar status quo, vilket visar på ett förakt mot den traditionella politiken i Colombia, säger Adam Isacson vid tankesmedjan Wola (Washington Office on Latin America) i USA, till nyhetsbyrån AP.
I sina jubeltal efter första omgången fokuserar båda de vinnande kandidaterna på förändring.
– Colombias röst i dag skickar detta budskap till världen: En epok tar slut, en era tar slut, sade Petro vid firandet natten mot måndagen i Bogotá.
– Den kommande tiden avgör landets framtid, sade Hernández, syftande på den andra valomgången om tre veckor.
Vill skippa oljan
Resultatet visar på missnöjet särskilt bland unga med det långvariga högerstyret. Det missnöjet späddes på när demonstrationer mot den förda politiken förra året bemöttes brutalt, med tiotals unga ihjälskjutna av polis och milis.
Petro var borgmästare i huvudstaden Bogotá 2012–2015 och är självutnämnd kämpe för ursprungsbefolkningen och andra utsatta. Han har även miljöprofil, och vill att Colombia satsar på förnybar energi snarare än den olja som för tillfället står för en stor del av landets exportinkomster.
En sådan syn på fossila bränslen vore en radikal omsvängning i den colombianska politiken, och har fått Petros motståndare att måla upp den 62-årige sexbarnsfadern som en radikal populist och potentiell despot. Grannlandet Venezuela, där ekonomin i stort sett kollapsat, framhålls som avskräckande exempel.
– Ett företag kan inte växa i ett fattigt samhälle. Vinster kan inte öka på ett hållbart sätt om majoriteten av folket hungrar, säger han i ett försök att lugna skeptikerna.
Trend över kontinenten
Petro har på sistone varit segertippad, men får nu svårbedömt motstånd i och med att Hernández popularitet växt snabbt. I valrörelsen ansågs länge etablissemangets hopp Federico Gutiérrez, tidigare borgmästare i Medellín, ha en chans, men han slogs alltså ut.
Liknande trender syns i många latinamerikanska länder. Förra året valde Chile, Peru och Honduras presidenter med vänsterprofil. Av de två största länderna har Mexiko vänsterstyre sedan 2018, i form av president Andrés Manuel López Obrador, och Brasilien ser ut att få det senare i år – arbetarpartiet PT:s kandidat Lula da Silva leder i opinionen inför presidentvalet i oktober.
