Moderaterna vill återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Detta trots att en ny studie visar att den saknade effekt. Mattias Karlsson (M) påstår att tidsgränsen kunde ha haft en avskräckande effekt för dem som närmade sig den, och att den analysen saknas i studien. Men det stämmer inte.
Igår släppte Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, en ny rapport som visar att den bortre tidsgräns i sjukförsäkringen som infördes av Alliansen saknar effekt på sjukskrivningarnas längd. Fler kom inte i arbete, utan de fick snarare lägre inkomster efter att ha nått tidsgränsen.
Moderaterna vill dock ändå återinföra den bortre tidsgränsen.
– Jag tror det är oerhört viktigt att vi återinför en bortre tidsgräns igen, inte minst utifrån den ekonomiska utvecklingen vi nu ser, sade Mattias Karlsson, ledamot i socialförsäkringsutskottet, igår till Sveriges radio.
Han tror att det fanns ett utflöde från sjukförsäkringen innan de nådde den bortre tidsgränsen. Det betyder att fler skulle ha börjat jobba precis innan de blev utförsäkrade, kanske av rädsla av nå den maxgränsen i sjukförsäkringen.
ISF har dock undersökt just detta. Den bortre tidsgränsen inföll efter 2,5 år i sjukskrivningen (ungefär vid 914 dagar). I studien finns en graf över hur stor andel av de som varit långtidssjuka i minst ett år som avslutade sina sjukskrivningar innan de nådde den bortre tidsgränsen. I grafen saknas belägg för att den bortre tidsgränsen skulle vara avskräckande.
– Hade den bortre tidsgränsen haft en avskräckande effekt hade vi förväntat oss att se att de sjuka hade lämnat sjukförsäkringen när de närmade sig dag 914. Men det är inte vad vi ser. Istället ser vi att ju kurvan planas ut, som en hängmatta, säger Johan Mellberg, utredare på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, som gjorde rapporten.
Grafen visar att de som har varit sjukskrivna i kortare tid lämnar sjukförsäkringen i högre takt, vilket beror på ett naturligt utflöde när folk blir friskare. Därefter planas kurvan ut ju närmare den bortre tidsgränsen de sjuka kommer. Det betyder att utflödet ur sjukförsäkringen ökade inte precis innan den bortre tidsgränsen.
Jämförelse med långtidssjuka efter avskaffandet
Dessutom har Johan Mellberg jämfört ovanstående grupp med gruppen som var långtidssjukskrivna efter att den bortre tidsgränsen hade avskaffats. Den grafen är inte med i rapporten, men går att se här:
Denna graf bekräftar också att den bortre tidsgränsen inte hade någon avskräckande effekt. I stället visar den att i gruppen som var långtidssjuka efter att den bortre tidsgränsen hade avskaffats var det en större andel som avslutade sina sjukskrivningar innan 2,5 år (dag 914).
– Den bortre tidsgränsen resulterade inte i att långtidssjukskrivna lämnade sjukförsäkringen i högre utsträckning innan de nådde den bortre tidsgränsen, utan det var en högre andel som var kvar jämfört med den andra gruppen, säger Johan Mellberg.
Varför en större andel lämnade sjukförsäkringen innan dag 914 efter att den bortre tidsgränsen hade avskaffats går det bara att spekulera i.
Syre har kontaktat Mattias Karlsson och Moderaterna för en kommentar, men ingen har återkopplat.
Läs mer:
Alliansens bortre tidsgräns fungerade inte
Moderaterna vill skära ned i sjukförsäkringen med över 18 miljarder
Neddragningarna i sjukförsäkringen fyller på statens feta plånbok
