Mark står orörd utan att kunna brukas när människor fördrivs från sina hem på grund av våld och konflikter. I det fattiga Burkina Faso kan tio procent av skörden gå förlorad – samtidigt som en hungerkris hotar regionen i spåren av kriget i Ukraina.
Ett förvärrat säkerhetsläge med jihadistiskt våld och en militärkupp i januari har tvingat tusentals människor fly Burkina Faso de senaste månaderna. Allt som allt är nu 1,9 miljoner fördrivna från sina hem, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR.
Burkina Faso är ett av Afrikas fattigare länder och jordbruk utgör en stor del av landets försörjning.
Förutom prishöjningar som redan slagit mot mat och bränsle efter först pandemin och nu kriget i Ukraina har de interna våldsamheterna i Burkina Faso lett till att färre människor kan bruka sin jord, när de tvingats fly och lämnat sin mark. Det leder till minskad produktion och högre priser på det som produceras – prisökningar som späs på av kriget i Ukraina.
– Regnförhållandena sägs vara goda i år och utsikterna för bra skördar är goda. Det är olyckligt att människor inte kommer att ha tillgång till mark. Förra året gick produktionen ner tio procent och det kommer antagligen bli värre i år på grund av att ett växande antal människor har blivit internflyktingar, säger Alain Cavenaile, chef för hjälporganisationen International Rescue Committee (IRC) i Burkina Faso.
Skördarna mindre
Ett intensivt arbete pågår bland hjälporganisationer för att uppmärksamma en annalkande hungerkris i delar av Afrika och försäkra sig om att stödet till de behövande länderna inte sinar i skuggan av Rysslands krig med Ukraina. I Västafrika riskerar 40 miljoner människor att drabbas av matkrisen med hunger och näringsbrist som följd.
Efter en vecka av möten i Paris, Bryssel och Berlin var Cavenaile nyligen i Stockholm för samtal med Sida och utrikesdepartementet – bland andra.
– Burkina Faso har en av de snabbast växande kriserna i regionen, säger Cavenaile, som pekar ut matkrisen som det mest akuta just nu.
"Vänta och se"
Det var delvis ett missnöje med regeringens oförmåga att få bukt med det jihadistiska våldet i landet som ledde fram till militärkuppen i slutet av januari. Kuppledaren och löjtnanten Paul-Henri Damiba har utsetts till president och lovat att ta itu med jihadisterna.
IRC har, trots militärkuppen, inte pausat sin verksamhet och hur utvecklingen i landet påverkat invånarna är för tidigt att säga efter bara några månader, enligt Cavenaile.
Organisationen arbetar främst med lokala myndigheter och hans uppfattning är att de styrande i juntan är måna om att upprätthålla den humanitära hjälpen.
– Vi får se om några månader vad som kommer ut av det. Men just nu har alla tecken regeringen gett för att fortsätta arbeta med humanitära samfund varit positiva, säger Cavenaile.
Nyligen enades också militärstyret och den västafrikanska ekonomiska samarbetsorganisationen Ecowas om att en civil regering ska tillsättas om drygt två år och att Ecowas inte ska införa några sanktioner mot landet.
Lokala initiativ
Om militärjuntan kommer att leva upp till sina löften om att få bukt med det jihadistiska våldet återstår också att se. Jihadisterna har utnyttjat det gamla missnöje och konflikter som finns mellan djurhållare och jordbrukare som på grund av politiska beslut, en hög befolkningsökning och klimatförändringar tvingas dela på marken.
– Jihadistgrupper har kommit från Algeriet och även Libyen och utnyttjat den här situationen och ridit på vågen av missnöje.
På lång sikt måste man ta tag i det globala problemet med klimatförändringar och få till fungerande styren, säger Cavenaile, som påpekar att det tas lokala initiativ.
– I Burkina Faso finns det en del lokala ledare som försöker nå ut till dem som har tagit den här felaktiga vägen och försöker få dem att avväpna sig och jag tror det är ett bra tillvägagångssätt.
– På samma gång måste man kunna lösa det grundläggande problemet, som utlöste hela situationen.
