Radar · Miljö

Elbilar blott en del av lösningen på transporternas miljöpåverkan

Driftövergång till el kan inte ensamt lösa de miljöproblem som transporter för med sig, enligt färsk rapport från Europeiska miljöbyrån.

Åtta av tio bilar som säljs i Sverige år 2035 kommer att vara eldrivna – och i Norge kommer så gott som samtliga nya bilar att gå på el. Det gör norrmännen – tillsammans med holländarna – världsbäst på elbilar om 13 år. Det visar statistik som ett brittiskt försäkringsbolag tagit fram.

Redan nu är Norge världsbäst på elbilar. År 2020 var mer än hälften, drygt 54 procent av de nyregistrerade bilarna elbilar. I Sverige är motsvarande siffra drygt nio procent och i grannlandet Danmark drygt 7 procent.

Men eftersom en elbil är en stor investering, tror försäkringsbolaget, Confused.com, att det även kommer att bli vanligare att man leasar sin bil, snarare än köper själv.

Ingen ensam frälsning

Är då elbilarna räddningen för planeten? Inte allena, menar bland andra EU. I en färsk rapport från Europeiska miljöbyrån, Decarbonising road transport — the role of vehicles, fuels and transport demand, konstateras bland annat att Europa som helhet kommer att befinna sig på samma punkt år 2050 som Norge i dag befinner sig på, det vill säga man räknar med att ungefär hälften av fordonen i Europa kommer att vara eldrivna 2050.

I samma rapport konstaterar man också att livscykeln för eldrivna fordon innebär en miljöbelastning, med bland annat gruvdrift och avfallsproblem. Man nämner även förlusten av biologisk mångfald som en följd av allt fler och större vägar. Att enbart övergå till elbilar är alltså ingen lösning på problemet med transporter som förstör miljön.

I dag står transporterna för en fjärdedel av EU-ländernas växthusgasutsläpp och med dagens politik kommer man inte att uppnå målen som satts upp till 2050. De senaste 30 åren har utsläppen ökat med 30 procent. Ökningen beror främst på att efterfrågan på transporter har ökat. Fordonen i sig, såväl för persontrafik som för tung trafik, har blivit effektivare och släpper ut mindre växhusgaser per körd kilometer, men det räcker inte för att uppväga den ökande användningen.

Grundläggande omställning krävs

”Rent generellt måste vi ändra det rådande paradigmet med stegvis förändring till en grundläggande omställning” står det i visionen till den strategi för hållbar och smart mobilitet som Europaparlamentet antagit och som man hoppas att medlemsländerna kommer att anamma.

Rasa Narkeviciute, en av transport- och miljöexperterna på Europeiska mijöbyrån säger i ett uttalande att transportfrågan är komplex. Vilken sorts el de eldrivna bilarna går på har exempelvis stor betydelse:

– Den förväntade övergången till elektrifiering av transporterna kommer att bidra till att minska utsläppen. Men det betyder också att energiproduktion kommer att spela en allt viktigare roll. För att elektrifieringen ska kunna bidra till att göra transporterna mer hållbara måste den kombineras med nya sätt att organisera våra förflyttningar.

– Vi måste gå över till mer hållbara transportsätt och inte bara fokusera på transporterna som sådana utan också på tillgängligheten till arbetsplatser och service. Därför krävs heltäckande politiska åtgärder.

90-procentig minskning möjlig

Den antagna strategin innehåller en färdplan för att få EU-transporterna att bli mer miljö- och klimatsmarta. Enligt rapporten skulle man med rätt ambitionsnivå kunna minska transportsektorns utsläpp med 90 procent fram till år 2050. En sådan ambitionsnivå skulle bland annat innebära att 30 miljoner utsläppsfria fordon bör vara i drift på de europeiska vägarna om sju år och att 100 europeiska städer då ska vara klimatneutrala. Man vill se mer transport på järnväg och utbyggd kollektivtrafik, liksom utsläppsfria flygplan och havsfartyg.

Vägen till förändring ska bygga på tre hörnpelare: Att göra alla transportslag mer hållbara, att göra hållbara alternativ mer tillgängliga i ett multimodalt system och att införa rätt incitament för att driva på omställningen.

I strategin tar man därför upp åtgärder för att minska fossilberoendet, flytta mer verksamhet till hållbara transportslag och att principen ”förorenaren betalar” ska genomsyra mekanismer för prissättning av koldioxid och infrastrukturavgifter.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV