Zoom · Analys

Den politiska fientligheten mot muslimer förvärras i Sri Lanka

Många bedömare är starkt kritiska till den politiska utnämningen av buddistmunken Galagoda Aththe Gnanasara eftersom han visat bristande respekt för landets lagar och öppen fientlighet mot landets minoritetsgrupper.

 I slutet av oktober utsåg Sri Lankas president Gotabaya Rajapaksa den militante buddistmunken Galagoda Aththe Gnanasara till ordförande för en statlig grupp som ska arbeta med juridiska reformer. Beskedet kom som en chock för många, men följer en tidigare linje – där rädslan för muslimsk radikalisering utnyttjas politiskt. Det skriver Alan Keenan vid International Crisis Group i denna kommentar.

Buddistmunken Galagoda Aththe Gnanasara är frontfigur för Sri Lankas främsta antimuslimska grupp, Bodu Bala Sena, BBS, ”den buddistiska maktstyrkan”. Han har av många pekats ut som ansvarig för etniskt våld – däribland två antimuslimska upplopp som ledde till dödsfall.
Han är tidigare fälld för domstolstrots i ett annat ärende, och dömdes i samband med det till sex års fängelse. Men straffet förkortades av presidentens företrädare Maithripala Sirisena, strax innan dennes avgång.

Benådningen kom efter en massiv kampanj från nationalistiska buddistiska grupper och i efterspelet till de antimuslimska stämningar som präglade landet efter att en grupp som förklarat sig lojala med Islamiska staten genomfört flera stora terrordåd under påsken 2019.

Många bedömare – däribland vissa buddistiska nationalister – är starkt kritiska mot utnämningen av en man som både visat bristande respekt för landets lagar och öppen fientlighet mot landets minoritetsgrupper. Vissa kritiker menar att utnämningen är helt obegriplig.

Misslyckad ekonomisk politik

Men agerandet är snarare helt medvetet. Presidentens regering är djupt impopulär och har ett stort behov av att försöka styra bort uppmärksamheten från den misslyckade ekonomiska politiken.
I det läget var det logiskt att återuppliva ett tema som hade stor betydelse för att presidenten blev vald – rädslan för muslimsk extremism.

Och de täta banden mellan regeringsmedlemmar och buddistiska ledare är heller inget nytt. Enligt landets författning från 1978 är det statens uppgift att beskydda den buddism som den singalesiska majoritetsbefolkningen bekänner sig till.

Att staten historiskt har fört fram majoritetsbefolkningens intressen har samtidigt haft svåra konsekvenser för landets etniska och religiösa minoriteter. Statens fientliga inställning till tamilerna – som är hinduer eller kristna – och politiker som talade om det påstådda hotet från tamilerna bidrog till att landet drabbades av ett tre decennier långt inbördeskrig.

De terrordåd som utfördes av den tamilska gerillan LTTE mellan 1983 och fram till att den blev besegrad 2009 bidrog till uppfattningen att majoritetsbefolkningen var under hot.

Den sittande regeringen har kritiserats hårt för hur utredningarna av terrordåden har skötts, samtidigt som landet hamnat i en djup ekonomisk kris – vilket har drivit på det folkliga missnöjet
Den sittande regeringen har kritiserats hårt för hur utredningarna av terrordåden har skötts, samtidigt som landet hamnat i en djup ekonomisk kris – vilket har drivit på det folkliga missnöjet. Foto: Eranga Jayawardena/TT

Nu finns det en risk för att majoritetsbefolkningens oro kommer att förstärkas på grund av statens agerade mot landets muslimska invånare.
Under sin lyckade valkampanj under slutet 2019 var ett underliggande budskap från Gotabaya Rajapaksa att det fanns ett behov av att skydda buddismen. Detta genom att undanröja de särskilda regler som många singaleser uppfattade att muslimerna använde sig av för att få ekonomiska och politiska fördelar.

På senare år har dessutom många singaleser uttryckt obehag över i synnerhet muslimska kvinnors klädsel, och vad som uppfattats som en ökad religiositet inom minoritetsgruppen.

Ökad fientlighet mot muslimer

I och med att ultranationalisterna BBS klev fram på den politiska arenan 2012 ökade fientligheterna mot muslimerna. Under de två efterföljande åren genomförde BBS demonstrationer och aktioner där de spred myter och varnade för att muslimerna på sikt kommer att bli fler än den nuvarande majoritetsbefolkningen. Detta samtidigt som det framfördes budskap om hur den muslimska extremismen var på uppgång.

Ett antal attacker mot företag som ägdes av muslimer genomfördes under den nuvarande presidentens brors, Mahinda Rajapaksas, styre mellan 2005 och 2015. Och trots att regeringsföreträdare förnekar det uppger många oberoende observatörer att Mahinda Rajapaksas dåvarande regering aktivt stöttade BBS och andra antimuslimska grupper – i syfte att samla majoritetsbefolkningen bakom sin politik.

När sedan landets nya president Maithripala Sirisena tillträdde 2015 tycktes dock strategin med att demonisera muslimer för politiska ändamål ha misslyckats. Den nye presidentens koalition fick ett starkt stöd av tamiler och muslimer och regeringen utlovade att sätta stopp för BBS våldsmetoder.
Det skulle dock visa sig att regeringen saknade det mod – och möjligen det stöd som krävdes inom polis och säkerhetstjänst – för att sätta stopp för de militanta buddistiska grupperna.

Och i efterspelet till de fruktansvärda terrordåden 2019 införde staten för första gången riktlinjer som var direkt diskriminerande för muslimer.
Många singaleser ansåg samtidigt att terrordåden bekräftade de tidigare varningarna om en växande muslimsk extremism.

Polisen svarade med att gripa över två tusen muslimer under hänvisning till nöd- och terrorlagar. I de flesta fall utan att det fanns några bevis för att de gripna hade någon koppling till terrordåden. Många plockades in bara för att de hade en koran eller annan arabiskspråkig litteratur i sina bostäder.
Terrordåden ledde samtidigt till att valstrategin att demonisera muslimer återupplivades. Strax därpå meddelade Gotabaya Rajapaksa sin kandidatur samtidigt som han utlovade att agera hårt mot alla former av religiöst motiverad terrorism.

Muslimer tvingades kremera sina döda

Och snart efter att han kommit till makten skärptes tonen mot landets muslimer. Under pandemin har regeringen genomfört åtgärder som slagit hårt mot minoritetsgrupper, bland annat genom ett långvarigt förbud mot begravningar av personer som misstänktes ha avlidit i covid-19. Detta tvingade många muslimer att kremera sina döda, trots att det går emot deras religiösa sedvänja.

Den sittande regeringen har kritiserats hårt för hur utredningarna av terrordåden har skötts, samtidigt som landet hamnat i en djup ekonomisk kris – vilket har drivit på det folkliga missnöjet.

Utnämningen av den militante buddistmunken Galagoda Aththe Gnanasara kan därför ses som ett försök från regeringen att återgå till den politik som bidrog till att den vann valet.

Än så länge är det inte helt klart vilka reformer munkens arbetsgrupp ska arbeta med. Men de flesta analytiker är överens om att fokus kommer att ligga på åtgärder som kommer att drabba den muslimska minoriteten.