Den solande valrossen Freya som dök upp i Norge stressades av närgångna folkmassor, vilket ledde till hennes död. Människor närmade sig henne som besökare på djurpark, med respektlöshet och mobilkameror.
Freyas liv slutade på det sätt som det brukar sluta när vilda djur råkar komma nära mänskliga samhällen. Det norska Fiskeridirektoratet beslutade om avlivning av Freya. Argumentet känns igen från andra avlivningar vilda djur, nämligen att människors liv och hälsa kunde vara i fara. Inom andra områden där det är risk för liv och hälsa, som att beträda järnvägsspår, finns det lagstiftning som ger böter. När det kommer till vilda djur är det däremot djuret som får betala för närgångna människor.
Ett vilt djur som dödas ger ofta uppmärksamhet i media, särskilt om djuret fått ett namn. Det väcker ilska hos allmänheten men trots att det är sorgligt är det knappast någon större politisk fråga, eller?
I en artikel på Aftonbladet Debatt röt nyligen 1944 forskare och anställda i forskarvärlden ifrån mot svenska politikers passivitet i klimatfrågan: ”Vad är det ni inte förstår?”. Forskarsamhället är nu alltmer högljutt med att vi måste ändra våra beteenden och livsstil för att rädda klimatet och bevara den biologiska mångfalden.
För att bevara den biologiska mångfalden krävs det att vi frigör mark som det i dag odlas djurfoder på. En central del är minskad köttkonsumtion. Ytor som i dag används som odlingsmark för foder till kött-, ägg-, och mjölkproduktion kan genom en omställning till växtbaserad matproduktion ges tillbaka till vilda djur. Var ska den biologiska mångfalden annars få utrymme?
Bevarandet av biologisk mångfald hör nära samman med hur djuren i livsmedelsindustrin har det, om de föds upp i intensivt inomhus med stora krav på åkermark för odlat foder eller om en minskad köttkonsumtion möjliggör att trycket på åkermark för djurfoder minskar, och därmed också trycket på de vilda djuren.
Det är ett häpnadsväckande dåligt betyg för svensk klimatpolitik att Miljöpartiet är ensamt om att ha ett djurpolitiskt program som gör kopplingen mellan dessa frågor. Miljöpartiet skriver i sitt djurpolitiska program att skydd av livsutrymme för vilda djur inte längre kan förbises då människan i hög utsträckning påverkar vilda djur. Vidare vill Miljöpartiet se minskad animaliekonsumtion med mer växtbaserade livsmedel i kombination med bättre djurskydd för de djur som ändå föds upp.
Biologisk mångfald är inte ett abstrakt begrepp. Biologisk mångfald utgörs av djurindivider som måste få leva någonstans. En del av dem tycker om att sola på bryggor och båtar, som Freya. Ibland kan de komma att störa mänskliga aktiviteter eller komma nära mänskliga samhällen.
Den fråga som dödandet av den solande valrossen Freya ställer är inte bara moralisk. Den kräver även ett politiskt svar. Var ska de vilda djuren få finnas?
Forskare ryter ifrån om att hotet mot vargens bevarande inte är en fråga för debatt.
Alla riksdagspartier utom MP och V vill minska den svenska vargstammen.
