En atombomb slår ned i färjehamnen i Nynäshamn. Det sker på dagen och anfallet kommer utan förvarning. Skadorna blir katastrofala. Av befolkningen på 14 000 personer är det enbart 1 040 människor som är lätt skadade eller oskadda. Resten är döda eller allvarligt skadade, enligt rapporten Kärnvapenscenario för räddningstjänst, som tagits fram av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Nynäshamn pekas inte ut som en stad som är extra hotad, utan FOI har bara tagit orten som ett exempel på vad som skulle kunna hända om en mindre hamnstad med raffinaderier anfölls med kärnvapen.

Hotet mot Sverige generellt har ökat sedan Putin började antyda att han skulle sätta in kärnvapen mot länder som stödjer Ukraina militärt, konstaterar Överbefälhavare Micael Bygdén. Samtidigt är steget långt till att Putin skulle anfalla Sverige med kärnvapen, säger han till TT.

Inte heller Nato ser kärnvapenhotet från Ryssland som akut. Den 1 mars gick de ut med att de inte skulle höja beredskapsnivån för kärnvapen, rapporterar TT.

ÖB anser dock att allmänheten bör vara mer förberedda. Och för den som är orolig kan det vara bra att veta hur man skyddar sig.

Skyddsrum hjälper

Hur bra skyddsrummen fungerar hänger på hur nära kärnvapnet träffar och hur kraftiga de är. I det fiktiva fallet med Nynäshamn var bomben på 100 kiloton och då var det ett fåtal som klarade sig för att de råkade befinna sig i till exempel en källare, och att för att de befann sig 1,5-2 kilometer ifrån där bomben slog ned.

Dock är inte skyddsrum alltid säkra. Om marken och luften är torr riskerar kärnvapenexplosionen leda till stora bränder, och människor som befinner sig i underjordiska skyddsrum kan då dö av värmen, syrebrist eller giftiga gaser, enligt FOI-rapporten Att skydda civilbefolkningen från krigets verkningar

Men skyddsrummen är byggda för att stå emot stötvåg, värmevåg, strålning samt skydd mot förorenad luft, uppger presstjänsten på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Bäst är om skyddsrummen ligger under marken, enligt FOI.

Och bara att befinna sig inomhus hjälper, i varje fall en del mot det radioaktiva avfallet i luften. Hus av betong ger bäst skydd, trä skyddar sämre.

Att gå ned i en källare ger ännu bättre skydd än att bara befinna sig i ett betonghus, särskilt om du går ned i en källare i flerbostadshus.

För den som befinner sig utomhus, långt bort från byggnader, kan det hjälpa att gräva en grop, enligt Martin Goliath, kärnvapenforskare på FOI.

— Att vara i en källare eller i ett skyddsrum är bättre än att vara ute i det fria. Försvaret brukar säga att en spade inte är dumt, och det är faktiskt så att med den kan du gräva en grop som ökar skyddet avsevärt, säger han till TT.

Att ha skyddsmask kan hjälpa under tiden du tar dig till skyddsrummet.

Onödigt med jodtabletter

Jodtabletter rekommenderas inte att ta, annat än för personal som arbetar i katastrofområden med exempelvis sanering av marken. Orsaken är att den radioaktiva joden, som jod-tabletter hjälper mot, främst hamnar i marken vid en kärnvapenexplosion. Det skiljer sig åt från kärnkraftsolyckor där den radioaktiva joden i högre grad sprids i luften.

Dessutom innehåller kärnvapen en mängd andra radioaktiva ämnen, och mot dessa hjälper inte jodtabletter, utan inomhusvistelse ger bäst skydd, uppger Andreas von Schmalensee på Strålsäkerhetsmyndighetens presstjänst.

Svenskar blir inte heller hjälpta av att äta jodtabletter om det skulle ske en olycka i ett kärnkraftverk i Ukraina, eftersom nivåerna av radioaktiv jod bara bli skadliga i närområdet, uppger Dagens Nyheter.

Stanna inne i tre, fyra dygn

Den radioaktiva strålningen i luften minskar med tiden. Allra värst är den under de tre första timmarna efter att bomben slagit ned. Lyckas du ta dig till ett säkert skyddsrum och stanna där under tre hela dygn får du bara i dig 25 procent av den radioaktivitet som du skulle fått i dig om du befann dig utomhus under 30 dygn i ett område med radioaktivitet, enligt undervisningsfilmen Radiak från 1962.

Det bekräftas av forskaren Hans M Kristenssen, på SIPRI, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, och som annars är chef på Nuclear information project, Federation of american scientists, i USA.

– Ja, faktum är att det vanligaste och enklaste medicinska rådet för att undvika eller minska exponeringen för radioaktiva föroreningar är att stanna inomhus, stänga fönstren, stänga av ventilationssystemet och vänta tre, fyra dagar innan du går ut. De flesta radionuklider som skapas i en kärnvapenexplosion är kortlivade och sönderfaller inom några dagar. Längre föroreningar kommer fortfarande att finnas i miljön i veckor, månader, till och med år, men den kombinerade strålningen kommer att sjunka avsevärt efter några dagar. Att vara inomhus ännu längre är så klart ännu bättre, skriver han i ett mejl till Syre.

Om du bör stanna inomhus eller i skyddsrummet längre än tre, fyra dygn beror på hur stor bomben är, hur mycket radioaktivitet den innehåller och hur nära du befinner dig platsen där kärnvapnet slog ned.

När det gäller FOI:s fiktiva exempel från Nynäshamn bedöms att strålningen skulle bli så stark vid Ösmo – som ligger cirka en mil utanför orten – att räddningstjänsten skulle behöva ta på sig skyddsutrustning där 45 minuter efter att bomben har slagit ned. Med påtagen skyddsutrustning skulle räddningstjänsten kunna vara många dygn vid Ösmo med omnejd utan att få i sig mer radioaktiva ämnen än gränsvärdet.

Här ligger skyddsrummen – men vissa problem finns

Vart närmaste skyddsrum finns går att hitta på den skyddsrumskarta som ligger på MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskaps hemsida.

Eftersom man kan behöva stanna i skyddsrummet i flera dygn är det bra att ta med sig bland annat vatten, mat, förbandslåda och varma kläder.

Hur länge man ska stanna i ett skyddsrum kan dock vara svårt att bedöma för gemene man. Alla kommuner har tilldelats två mätinstrument för att kunna mäta den radioaktiva strålningen, men på många håll saknas kompetensen för att använda dessa, konstaterar FOI.

Dessutom är det få som vet hur man ska ställa i ordning skyddsrummen. Under 1980- och 1990-talet fanns det en särskild hemskyddsorganisation som bland annat hade till uppgift att informera allmänheten hur man skulle vistas i skyddsrummen, men den organisationen och kompetensen finns inte längre kvar. MSB har dock sagt till regeringen att de ska göra så mycket de kan inom sitt ansvarsområde för att en motsvarighet byggs upp.

För att över huvud taget komma in i skyddsrummen har dock fastighetsägare skyldighet att öppna upp dessa, men då enbart om det råder krig eller höjd beredskap, enligt MSB:s presstjänst.

Sverige har många skyddsrum i relation till befolkningen jämfört med andra länder. 70 procent av befolkningen skulle kunna få plats. Men på vissa orter finns det alldeles för få, till exempel i centrala Stockholm. Många skyddsrum har också underhållits för dåligt under åren, enligt FOI.

En del av skyddsrummen är också byggda över jord. De ger otillräckligt skydd mot radioaktiv strålning, enligt samma rapport, vilket dock inte MSB håller med om.

Ett annat problem enligt FOI är att många medborgare inte känner igen de ljudsignaler som varnar för ett flyglarm. Ljuder flyglarm – som låter snabbare än Hesa Fredrik – ska man genast leta upp ett skyddsrum, eller annat skyddat utrymme, se faktaruta längre ned.

Skillnad mellan olika kärnvapen

Ett kärnvapenangrepp behöver dock inte se ut som det fiktiva exemplet från Nynäshamn. Exploderar kärnvapnet i luften blir människor inte brännskadade utan i stället blir stötvågen kraftigare. Det kan å andra sidan rasera byggnader på längre avstånd från bomben och kan leda till att människor skadas genom att åka in i väggar eller träffas av glassplitter.

Exploderar bomben på så hög höjd att den befinner sig utanför jordens atmosfär, skadas inte människor, djur och natur alls. Däremot kan en sådan bomb slå ut elektroniken över en hel kontinent, på grund av kärnvapnets elektromagnetiska puls, EMP.

Kärnvapnen har också förändrats sedan de först uppfanns, och enligt FOI har USA och Ryssland under senaste åren ägnat sig åt att modernisera kärnvapnen.

– De flesta tänker kanske på bomberna vid Hiroshima och Nagasaki som ödelade stora områden. Sådana kärnvapen och även betydligt större finns också. Men mindre kärnladdningar kan användas till mera precisa angrepp och då blir skadan runt om också mindre, säger Martin Goliath till TT.

En annan effekt om kärnvapen sprängs innanför atmosfären är att marken och vattnet blir radioaktivt och förgiftat, vilket leder till svårigheter för djur och människor att hitta mat och dryck som de inte skadas eller dör av. Förgiftningen kan ske på platser många mil bort när de radioaktiva partiklarna faller ned genom nederbörd.

Ovan information gäller vid ett begränsat antal kärnvapenexplosioner. Vid ett större atomkrig går konsekvenserna inte att överblicka, enligt FOI.

Ett förtydligande har tillfogats när det gäller överlevnaden i skyddsrummen. 

Läs mer: 

Ukraina begär hjälp för att skydda kärnkraftverk

Fredsrörelsen: Sverige vapenexport eldar på kriget i Ukraina

Afrikaner som flyr Ukraina vittnar om rasism