Samtidigt som vi likt en meteorit kraschar djurpopulationer och utrotar arter har vi en gyllene chans att stoppa vår katastrofala påverkan på planeten. I år ska två globala miljöavtal förhandlas fram, som kommer att bli ödesdigra för livet på planeten, skriver Syres miljöredaktör Ossian Sandin i en analys.
Har du hört det förr är du säkerligen inte ensam. Vid den här tiden brukar det skrivas artiklar om att just det kommande året är särskilt viktigt för livet på vår planet. På sätt och vis kan det tyckas rimligt; i den fart som upphettningen sker och vår förstörelse av naturen fortsätter så måste varje år bli den vändpunkt som sätter oss på rätt kurs. Men vissa år är även med det i beaktande särskilt avgörande.
– Det här avtalet bör bli en vändpunkt för vår historia, en vändpunkt för alla oss, sa 18-åriga Selina Leem från Marshallöarna, när hon gav ett tal i samband med att Parisavtalet slöts 2015.
Få ifrågasätter idag att 2015 är en milstolpe i våra försök att stabilisera klimatet. Det är ett år som säkerligen kommer att återberättas av otaliga generationer framför oss, antingen för att vi svek avtalet om att begränsa uppvärmningen, eller för att vi faktiskt lyckades. De skälvande decemberdagarna i Paris 2015 har sin självklara plats i historieböckerna. Likaså klimattoppmötet i Glasgow 2021, det första klimattoppmötet sedan avtalet började gälla 2020.
– Vi har hållit målet om 1,5 grader vid liv, men dess puls är svag, sa Alok Sharma som varit ordförande för Cop26 när klubban föll.
Konsumtionsvanor som vulkanutbrott
Ord som kommer att ge eko i världshistorien. I vilket sammanhang de kommer att sättas in i, är nu upp till oss. I en av de mest uppmärksammade klimatböckerna som släpptes på svenska i fjol beskriver den isländska författaren Andri Snaer Magnason vår tid som närmast mytisk, där det kan vara upp till några få personer om en krokodilart ska bevaras eller utrotas.
”Våra konsumtionsvanor är vulkanutbrott, våra modetrender har större inverkan än kontinentaldriften och vår längtan är en jordbävningsvåg. Vi lever i en tid när ett fåtal individer kan avgöra om vår tids drakar, jordklotets starkaste och kraftfullaste rovdjur, ska få leva eller dö,” skriver han.
Så till 2022. Ett avtal av lika stor betydelse som Parisavtalet haft för klimatet kan i år slutas för den biologiska mångfalden, när toppmötet COP15 går av stapeln i Kunming, Kina – två år försenat. Att hejda förlusten av arter och ekosystem anses av flera forskare som lika brådskande som att stabilisera klimatet till säkra nivåer. Enligt expertpanelen IPBES försvinner nu fler livsformer än vad som någonsin skett tidigare under vår tid på planeten. Ett starkt avtal anses vara vår bästa chans för att ställa saker och ting tillrätta.
– Det finns inget annat på marknaden som skulle kunna konkurrera med den här möjligheten att påverka den globala utvecklingen, har Torbjörn Ebenhard, zooekolog och en av Sveriges förhandlare inom ramen för Konventionen om biologisk mångfald, tidigare sagt i en intervju med Syre.
Globalt havsavtal väntar
Vid sidan av ett nytt globalt naturavtal ska också ett särskilt havsavtal för den biologiska mångfalden på internationellt vatten spikas i år, i samband med ett toppmöte i New York. Avtalet som redan manglats igenom under tre toppmöten kommer att gälla 95 procent av världens vattenmassa. En text, vars nedplitade och framförhandlade ord en stor del av livet på vår blå planet hänger på, inklusive oss själva.
Likt ödesgudinnorna nornorna i nordisk mytologi spinner nu tjänstemän och politiker de trådar som planetens öde vilar i. Hur sköra eller starka de blir, ligger i deras händer. Men också den allmänhet och intressegrupper som påverkar utgången genom att göra sina röster hörda.
