I dag, 3 december är det Internationella funktionsrättsdagen. Sverige har fortfarande långt kvar till lika villkor för alla medborgare i samhället, enligt flera organisationer som arbetar för personer med funktionsvariation.
– Det är dags för samhällsplanerare, politiker och andra makthavare på alla nivåer att börja gå från tanke till handling i arbetet med Agenda 2030 så att alla samhällsmedborgare kan känna sig mer trygga i vardagen och särskilt vid en katastrof, säger till exempel Åsa Strahlemo, förbundsorförande för DHR, Delaktighet, handlingskraft, rörelsefrihet.
– Att kunna bilda familj utan att diskrimineras är en mänsklig rättighet. Samhällets syn på personer med funktionsnedsättning som olämpliga föräldrar vars reproduktion behöver kontrolleras verkar dock leva kvar.
— Det finns en hel del arbete att göra för att Sverige ska leva upp till funktionsrättskonventionen, säger Hanna Gerdes, människorättsjurist och författare till rapporten ”Föräldrar på (o)lika villkor”, som tagits fram av Funktionsrätt Sverige och RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning.
Beroende av grannar
Enligt DHR:s rättighetspolitiska samordnare, Karolina Celinska, upplever människor med funktionsnedsättning generellt sett känslor av otrygghet. Det visar rapporten ”Känner du dig trygg?”, som sammanställts baserad på 50 intervjuer med personer med funktionsnedsättning.
— Samhället lever inte upp till de behov som finns och det ökar känslan av utsatthet hos människor med funktionsnedsättning. Det gäller såväl de mindre kriserna i vardagen, som att hissen slutar funka och givetvis de större kriser som kan komma, om det blir ett längre strömavbrott eller om det skulle gå ett larm.
Framför allt efterlyser DHR kontinuitet och pålitlighet i de insatser som rör enskilda individer:
– Det är det första och största, i såväl vardag som kris, säger Karolina Celinska. Det är orimligt att människor med funktionsnedsättning ska vara beroende av anhöriga eller grannar.
"Ammar med ögonen?"
Även när det handlar om föräldraskap möts personer med funktionsvariation av både okunskap och fördomar. En av de intervjuade i Funktionsrätt Sveriges rapport, berättar hur hon som blind blev bemött på barnavårdscentralen:
– En barnmorska frågade om jag verkligen skulle amma eftersom jag inte ser. Hon tyckte jag borde pumpa i stället. Till slut var jag tvungen att fråga: ”menar du att man ammar med ögonen?”
Brist på kunskap hos personal gör även att individanpassade åtgärder kopplade till funktionsvariationen inte sätts in, till exempel förlossning med hjälp av kejsarsnitt. Bristen på samordning mellan olika instanser leder även till att personer med funktionsvariation får motstridiga besked från olika håll som skapar en känsla av otrygghet.
– Våra resultat visar att det behövs en kompetenshöjning bland de yrkesgrupper som möter människor som vill bli eller som är föräldrar, inte minst inom hälso- och sjukvården. Personer med funktionsnedsättning har rätt till stöd i sitt föräldraskap och det behövs ett helhetsgrepp för att se till att stödsystem fungerar, för både barn och föräldrar, säger Hanna Öfors, projektledare för Funktionsrätt Sverige.
