Stigande boendekostnader och bostadsbristgör att många ser sig omkring efter andra boendeformer än att bara bo ensam i en lägenhet. Ja, om man nu inte har något emot att bo tillsammans med andra. Fast det finns många kreativa lösningar även om man vill ha tid för sig själv när man delar bostad.
Svårt att få tag på bostad
Det är inte helt lätt att hitta ett nytt hem åt sig själv och sin familj. Idag lever nio av tio svenskar i kommuner med bostadsbrist och bristen är på historiskt höga nivåer.
Det är oftast på centralorterna som det är värst. Kommunerna har meddelat i flera år att byggandet ska öka, men prognoserna slår inte alltid in, eftersom kostnadsläget är högt. Om man inte har råd med en insats till en bostadsrätt eller villa, återstår ofta ett långt köande i kommunala eller privata bostadsköer. Ett alternativ är att flytta samman. För det finns det en rad olika former av lösningar. Förutom att det är klimatsmart, bostadsbyggande står för stora utsläpp av koldioxid, sparar man på utgifterna när de kan delas på fler medlemmar i bostaden. Det kan också vara socialt befrämjande att ha fler människor runt omkring sig, inte minst när man blir äldre, som en säkerhet ifall något skulle hända.
Delat boende
Vill du dela boende men inte är så sugen på att dela hela ditt liv med andra kan du välja Co-living, eller delningsboende. Ofta delar då personer på en större lägenhet men har sina egna sovrum. Det finns många annonser för just den här formen av boende, inte sällan ser man till att dela lika på hyresavgiften. En annan form är när ett par separerar men vill att barnen ska bo i samma lägenhet som tidigare. Då växlar föräldrarna efter ett tidsschema mellan de olika bostäderna men bor inte samtidigt på samma ställe. Som ung student finns det möjlighet att välja att bo i studentboende, fast boendeformen med studentkorridorer, där man delar kök och badrum, har minskat i popularitet. Det finns också flera försök där byggföretag bygger bostäder kring konceptet med Co-living, bland annat i ett nybygge i Helsingborg på regementsvägen. Där kommer sovrummen att utrustas med en liten kyl och garderober, medan man delar på kök och matsal med två andra personer. I anslutning till bostaden kommer det att finnas yogastudio, en ateljé och ett orangeri.
Kontrakt med kompisar
Ett försök med kompiskontrakt infördes 2020 av Uppsalahem för att ge unga möjlighet att hitta egen bostad. Det fungerar på så sätt att två personer under 27 år skriver under ett kontrakt tillsammans för en hyresrätt och får bo där som längst under fyra år, rapporterar Hem och Hyra. Det gäller dock att man är på god fot med sin kompis eftersom man ansvarar för bostaden tillsammans, vilket innebär att om den ena kompisen har en hemmafest och orsakar skador på lägenheten så kan den andra vännen bli återbetalningsskyldig. Det samma gäller för hyresinbetalningar som man har ett gemensamt ansvar för. Ett krux är att om en kompis flyttar ut, kan en annan främmande person flytta in.
Kollektivhus
Att bo i kollektiv behöver inte vara som i Lukas Moodyssons film Tillsammans. Även om många väljer denna boendeform av ideologiska skäl, finns det många andra goda orsaker till att vilja dela lägenhet med andra. Det är inte ovanligt att man i ett kollektiv har rutiner och regler för att exempelvis laga mat tillsammans eller städningen. Det finns också kollektiv där medlemmarna bor i egna lägenheter, medan man delar på gemensamma utrymmen som gymnastiksal, trädgård eller samlingslokal. Hur upplåtelseformerna ser ut kan vara olika, allt från hyresrätt, bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt. Den sistnämnda formen är ofta en
ekonomisk förening som hyr ut minst tre lägenheter till sina medlemmar. Föreningen blir då hyresvärd och hyresgästen blir medlem i föreningen. Olika kollektiv kan ha olika regler, vissa vänder sig till äldre, eller till personer med ett visst intresse.
Mambo och pappbo
Vid bostadsbrist är det vanligt att man som ung bor kvar hemma. Det brukar kallas för att man är mambo eller pappbo. Andra former av samboende vid parbildande är som bekant sambo och särbo. 2019 visade en undersökning av Hyresgästföreningen att 238 000 unga vuxna var ofrivilligt hemmaboende. I Norden har det under de senaste 50 åren varit vanligt att man lämnar föräldrahemmet så snart man kan efter gymnasiet, medan i andra länder brukar man lämna när man gifter sig och bildar familj. Dock är trenden att ungdomarna tvingas bo kvar längre i Sverige, mer än var fjärde person mellan 20 och 27 år bor kvar hos föräldrarna. För vissa känns det som att livet stannar upp och man skjuter upp steget ut i vuxenlivet. Men det finns också unga som ser fördelar med att bo kvar längre hemma.
