Tomma pappersark, sarkasm och musik.
I Kina protesterar medborgarna mot landets hårda covidregler – och använder sig av osynliga strategier för att undgå den strikta censuren.
Ett blankt A4-ark har blivit en symbol för protesterna mot den kinesiska nollcovidpolitiken, ett rigoröst regelverk som fortsätter att påverka invånarnas vardag och landets ekonomi i hög grad.
Papperen är helt vita, som en tyst kommentar till landets censur som städar bort nyckelord med koppling till protesterna från internets sökmotorer.
”Positiva” inlägg har i stället börjat sprida sig på meddelandetjänsten Wechat och sociala nätverket Weibo, till exempel orden ”rätträtträtträtträtt” och ”brabrabra”. Men även sådana uttryck har börjat plockas bort, precis som formuleringar om ”A4-papper”.
På flera håll sjunger demonstranter nationalsången och Internationalen vid sina samlingar, och i Peking ropade en klunga människor i helgen ”Jag vill göra covidtester! Jag vill skanna min hälsokod!” – sarkastiska slagord som också har letat sig ut på Weibo.
Regimkritik
Det har även tidigare förekommit protester mot nollcovidpolitiken, men de senaste dagarna har de eskalerat och vidgats till att på vissa håll även innefatta kritik mot själva regimen.
Vid det prestigefulla universitetet Tsinghua i Peking höll studenter under helgen upp skyltar med Fridmans ekvationer, med syftning på den ryske matematikerns namn, som bär likhet med orden ”fri man”, eller ”frihet”, skriver nyhetsbyrån AFP.
Det finns också exempel där demonstranter har ropat att de vill ha frihet, och i till exempel Shanghai har slagord som ”ned med kommunistpartiet, ned med Xi Jinping” hörts, en typ av protester som är ovanliga i Kina.
Gamla uttalanden från president Xi Jinping används som stöd för demonstrationerna, bland annat ett klipp där han säger ”Nu är det kinesiska folket organiserat och är inte att leka med”.
Sarkastisk ton på nätet
Men även om vissa protester riktar sig mot centralregeringen är det mest nollcovidpolitiken protesterna handlar om, framför allt på internet där det inte är helt ovanligt med kritik, ofta med en sarkastisk ton.
– En fördel med sarkasmen och ironin i Kina är att man kan kringgå censuren genom att vara ironisk. Den taktiken har funnits i 10–20 år, men protesterna har en helt annan intensitet nu än tidigare, säger Gustav Sundqvist, lektor vid Mälardalens universitet och analytiker på Nationellt kunskapscentrum för Kina vid Utrikespolitiska institutet (UI).
– Min gissning är att många upplever sig vara lite mer skyddade om de uttrycker sig sarkastiskt i stället för rakt på sak. Men vad som anses gå över gränsen i regimkritik är alltid lite flytande, så vi får väl se hur man kommer att svara på det här.
Prestigeförlust för Xi
Om protesterna, som fortsätter att växa, leder till någon verklig förändring i covidpolitiken återstår att se. Hittills har myndigheterna ställt sig förhållandevis avvaktande, även om en del personer har gripits.
Det är enligt Gustav Sundqvist inte omöjligt att det på sikt blir en förändring av covidpolitiken, men det är definitivt inte självklart för landets högsta ledning.
– Jag tror att det skulle vara en stor prestigeförlust, särskilt för Xi Jinping, som är väldigt nära associerad med nollcovidpolitiken, säger han och fortsätter:
– Men partikongressen är redan klar och han har säkrat sin tredje mandatperiod som kommunistpartiets generalsekreterare, så han borde vara lite säkrare än om det här hade kommit före partikongressen. Någonstans måste man väga prestigeförlusten mot att det kan bli mer protester som drabbar Kinas ekonomi ännu mer negativt.
