Stora skillnader i svenskarnas hälsa

Vi lever längre enligt statistiken, medellivslängden ökade under perioden 2006 och 2019 med 2,1 år. Dödligheten i de vanligaste dödsorsakerna som hjärt-kärlsjukdom och cancer fortsätter att sjunka och generellt skattar vi vår hälsa allt bättre, enligt rapporten ” Folkhälsans utveckling 2022 ”.

Men de här förbättringarna kommer inte alla till nytta och skillnaderna mellan olika grupper i samhället är stora.

— Det finns systematiska skillnader i vilka förutsättningar människor har för att ta del av den förbättrade hälsan. Det handlar om saker som ekonomi, boende och utbildning, säker Karin Engström, utredare på Folkhälsomyndigheten som deltagit i arbetet med rapporten.

Utbildning kopplas till hälsa

Ett exempel är kvinnor som saknar gymnasieutbildning. I den gruppen har medellivslängden knappast påverkats alls sedan 2006 samtidigt som den förbättras för befolkningen i stort.

Rapporten, som både bygger på data från olika register och enkätundersökningar, visar också att både barn och vuxna som lever med låg ekonomisk standard, relativt sett, har ökat de senaste tio åren. Ekonomisk standard under barndomen och tillgång till utbildning är viktiga förutsättningar för goda livsvillkor senare i livet och för en god hälsa under hela livet, konstaterar rapportförfattarna.

Det finns tydliga skillnader mellan olika grupper. Barn födda utanför Norden och vars föräldrar saknar gymnasieutbildning har sämre resultat både i grundskolan och gymnasiet. Även om inte låg utbildningsnivå i sig påverkar hälsan, är det en indikator för en socioekonomisk ställning som kan föra med sig sämre förutsättning för en god hälsa.

Den här skillnaden är viktig att uppmärksamma, enligt Karin Engström.

— Målet är att alla, oavsett utbildningsnivå, ska ha möjligheter till ett gott och långt liv med god hälsa. Det kan inte bara gälla för vissa delar av samhället.

Pandemin påverkade

Skillnader mellan grupper blev också så tydliga under pandemin. Under 2020 sjönk medellivslängden i snitt med 0,6 år. Men i gruppen män födda utanför Europa sjönk den med nästan tre år.

— Vi kan inte utifrån rapporten säga att det bara handlar om covidrelaterade dödsfall. Men vi vet att det är samma grupp som drabbats hårt av pandemin, säger Karin Engström.

Andra skillnader som lyfts i rapporten är att en större andel yngre kvinnor uppger stress och lätta psykiska besvär jämfört med i andra åldersgrupper. 45 procent av kvinnorna och 14 procent av männen uppger också att de ibland eller ofta avstår från att gå ut ensamma på grund av rädsla för att bli överfallen, en siffra som ökat sedan 2006.

För fyra år sedan presenterade regeringen det folkhälsopolitiska mål som ska uppfyllas senast 2048. Enligt målet ska det ”skapas samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.” Men det ser inte ljust ut.

— Med dagens takt kommer vi inte att uppnå det målet. Det behövs insatser inom alla delar av välfärdssektorn som utbildning, arbetsmöjligheter och bostäder säger Karin Engström.