Kort efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina började advokaten Yuriy Belous samla bevis på att krigsbrott har begåtts. Målet är att samla in 1000 vittnesmål och skicka till Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Advokaten Kateryna Petrova från organisationen Regional center for human rights har sedan krigsutbrottet haft fullt upp. Initiativen för att dokumentera eventuella krigsbrott i Ukraina sysselsätter i dag många.
Sedan kriget startade i Ukraina har advokaten Yuriy Belous övergett affärsjuridiken och istället börjat dokumentera krigsbrott. Yuriy Belous påbörjade sitt arbete i början på mars och sedan dess har han tagit trettio personers vittnesmål. Målet är att samla in vittnesmål från 1000 personer och skicka till Internationella brottmålsdomstolen i Haag.
– Innan kriget började hade jag aldrig arbetat med internationell rätt och mänskliga rättigheter på ett fokuserat sätt. När jag fattade beslutet att jag skulle stanna och samla bevis började jag läsa på. Någonting jag har märkt är att det som står i böckerna inte stämmer överens med verkligheten. I böckerna finns det information om hur civila och journalister ska skyddas under ett krig. Men den verklighet jag har sett i Ukraina är annorlunda, säger Yuriy Belous över den krypterade appen Signal.
Oftast är det Yuriy Belous som hittar personerna vars berättelse han sedan lyssnar till och noga sammanfattar. Det är ett tidskrävande arbete och många detaljer som måste bli korrekta för att vittnesmålen ska kunna användas i en framtida rättegång. Han skickar löpande det han har dokumenterat till Internationella brottmålsdomstolen i Haag, Ukrainas justitieminister och chefsåklagare.
– Det kan utöver vad personen berättar för mig handla om läkarjournaler där skador beskrivs, foton eller videor som bekräftar vittnesmålet. Jag vet att det är svårt att utreda krigsbrott men jag gör mitt bästa för att samla underlaget som krävs för att möjliggöra rättvisa, säger Yuriy Belous.
Civila bidrar
Många civila har rusat för att samla bevis och hjälpa till att skipa rättvisa. Advokaten Kateryna Petrova är tillförordnad chef för organisationen Regional center for human rights. De har sedan den fullskaliga invasionen inleddes lagt om sitt sätt att arbeta. Tidigare fokuserade de framförallt på brott begångna på Krim. Men nu begås brott mot civila i hela landet.
– Sedan den 24 februari har vi hållit runt 30 utbildningar och webbinarier för civila som vill hjälpa till att dokumentera krigsbrott men också för jurister. Vi har erfarenhet av det här tidigare i vår organisation eftersom vi har arbetat på Krim.
Kateryna Petrova är i Chernivtsi i västra Ukraina när vi pratar. Där har hon varit sedan ett par dagar efter krigsutbrottet. Då lämnade hon Kyiv tillsammans med sin lillebror med evakueringståget från Kyiv. Han har hunnit fylla 18 och kan därför inte lämna landet. Planen är att återvända till Kyiv snart. Deras team består av 15 personer och de kan omöjligt utreda allt. Därför har de riktat in sig på olika områden. Det har under tiden som kriget har pågått blivit svårt att själv röra sig runt och dokumentera och ta bilder. Kateryna Petrova påpekar att det i vissa avseenden också kan hjälpa Ryssland att identifiera civila mål om fotografier på känsliga objekt publiceras offentligt.
– Men det funkar enligt snöbollsprincipen: någon känner någon, och så sätts vi i kontakt med flera personer längs med vägen, säger hon.
Regional center for human rights har bland annat börjar utreda påtvingade graviditeter. Det vill säga när någon blivit gravid efter en våldtäkt. De hoppas fortsätta arbetet genom att etablera samarbeten med organisationer i de länder som har tagit emot många ukrainska flyktingar. Som alltid är dessa brott svåra att utreda.
– Om det handlar om ett förstört hus är det inte lika personligt och då kan man enklare våga gå till polisen och anmäla det, säger hon.
Farligt arbete
Yuriy Belous arbetar på egen hand och utsätter sig för stor fara varje dag han åker runt för att söka efter nya bevis. Ibland gör de intervjuerna i sönderbombade hus eller på platser där det mycket väl kan finnas minor planterade. För att inte nämna de missiler som har avfyrats från Svarta havet under kriget, och ofta förstör civil infrastruktur.
– Den ryska armén och de ryska soldaterna har från krigets början varit brutala. Det är en del av Rysslands tillvägagångssätt. Civil infrastruktur har totalförstörts, civila har dödats, människor har torterats och frihetsberövats. Den ryska armén är gränslös, säger Yuriy Belous och fortsätter:
– Riktig fara är närvarande varje dag, men det ukrainska folket har ändrat sin inställning till det. Jag har pratat med människor som trots skador inte går till läkaren längre. Och jag har blivit erbjuden hjälp att köpa en hjälm. Men jag sa att ”är ni seriösa?” Vår president är utan hjälm, om jag har det är det konstigt.
"Det är ett folkmord"
Brotten Yuriy Belous har dokumenterat spänner över ett brett spektrum där det ena är grymmare än det andra. Ofta är det sådant som psykologiskt bryter ner offret.
– En man togs tillfånga av den ryska militären och tvingades sova i skogen. Han tvingades också ta av sig sina skor och strumpor. Sedan använde de hans blod för att ge till sårade ryska soldater som lidit blodförlust. Den här mannen skickades till ett fängelse i Belarus, sedan till ett fängelse i Ryssland och sedan till Sevastopol (på den annekterade Krim-halvön) innan han släpptes. Han var i hemskt skick.
Just nu håller Yuriy Belous på att arbeta fram en struktur för att bättre kunna redovisa brotten. På så vis vill han tydliggöra mönster och visa att de är systematiska. Enligt honom kan det handla om folkmord, eftersom Ryssland tycks vilja radera ut ukrainsk historia och kultur.
Han berättar om ett fall då en man i sena 30-årsåldern mördades i sina föräldrars hus, som han vaktat sedan de flydde. Mannen hade en frisyr som kosacker i Ukraina traditionellt brukar ha och som är väldigt typisk för just Ukraina.
– Det är en viktig del av ukrainsk historia och han dödades på grund av sin frisyr. Han misshandlades och sköts med bakbundna armar innan han hittades vid garaget.
Grymheterna erkänns
Kateryna Petrova är också beslutsam med att fortsätta sitt arbete. Det har varit allt annat än enkelt. Det har hänt att hela personalstyrkan brustit i gråt, berättar hon. Hon menar också att brotten i Ukraina kan utgöra folkmord. Men för att bevisa det i framtida rättegångar behövs starka bevis.
– Situationen är – på ett sätt – mycket fördelaktig. Många olika länder i världen erkänner redan de grymheter som har begåtts av ryska väpnade styrkor i Ukraina som krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, och vissa länder erkänner det till och med som folkmord, säger Kateryna Petrova.
