I november 2021 fattades äntligen beslut om en sanningskommission som ska granska statens övergrepp mot samer. Men under tiden fortsätter exploateringen och koloniseringen av Sápmi, skriver Teysir Subhi, partiledare för Feministiskt initiativ.
Nationalistiska strävanden att bygga homogena stater har ofta inneburit tvångsassimilering och förtryck av urfolk samt nationella minoriteter. Sverige har inte varit något undantag, och den svenska staten fortsätter än i dag att förvägra samer internationellt folkrättsligt erkännande genom att inte skriva under konventionen ILO:169 om urfolksrättigheter.
Genom gruvintrång, kalhyggen, energiutvinning, begränsningar av jakt- och fiskerättigheter och militära övningar som förstör miljön både för människor, djur och natur utsätter Sverige samer och rennäringen för strukturell rasism och så kallad grön nykolonialism.
Samehat eller antisamisk rasism har djupa historiska rötter i Sverige med rasbiologi och kontinuerliga statliga övergrepp, och fortsätter att ta sig uttryck som hat och hot i sociala medier, vardagsrasism och våld mot djur och egendom.
Feministiskt initiativ förespråkar en avkoloniseringsprocess som inte bara ifrågasätter kolonialismens ekonomiska, materiella och politiska uttryck, utan även den självpåtagna koloniala rätten att definiera vad som är kunskap och kultur, vem som skapar kunskap och kultur, vem som skriver historia och vems historieversion som räknas. En grundläggande dekolonial och feministisk lärdom är att samhället måste börja se människan som en del av naturen, inte dess överordnade med självpåtagen rätt att dominera och exploatera.
Vid ett medlemsmöte om antirasism i fjol bjöd Fi in May-Britt Öhman som är same och docent i miljöhistoria vid Uppsala universitet. Samer har blivit mer synliga i populärkulturen genom bland annat flera kända artister, som även använder sin plattform för att lyfta viktiga frågor om kolonisering och exploatering av mark och naturresurser. Men på frågan om vad majoritetssamhällets ökade intresse för samisk kultur hittills betytt konkret för samers livsvillkor och rättigheter svarade May-Britt Öhman: ”Ingenting. Det fortsätter bara som förut, det blir inte bättre.”
Sedan dess har regeringen beviljat bearbetningskoncession för järngruvan i Gállok, efter en lång och hårt kritiserad process. Den och andra gruvor som planeras att öppna i Sápmi är exempel på att koloniseringen fortfarande pågår. Ett gruvprojekt som kommer vara verksamt i 10–25 år kommer att skapa oåterkallelig skada både på ekosystemen och den samiska befolkningen. En skogspolitik som innebär kalhyggen är förödande för den biologiska mångfalden och förstör renarnas betesmark. Det är tydligt att regeringen sätter kortsiktiga ekonomiska intressen och utvinning av naturresurser före skyddet av natur och miljö samt före grundlagsskyddad renskötsel, samisk kultur och alla samers mänskliga rättigheter.
Flera anmälningar till Högsta förvaltningsdomstolen har gjorts om gruvan i Gállok, bland annat av samebyn Jåhkågasska i Jokkmokks kommun som kommer drabbas extra hårt. Begäran om rättsprövning och krav på att regeringen drar tillbaka koncessionen är något som Feministiskt initiativ helt ställer sig bakom.
Efter hårt och enträget arbete av Sametinget och dess särskilda styrgrupp för en sanningskommission ledd av Marie Persson Njajta, beslutade regeringen den 3 november 2021 äntligen att inrätta en sanningskommission som ska granska svenska statens övergrepp mot det samiska folket och enskilda samer. Kommissionens ledamöter har nyligen tillsatts och Feministiskt initiativ har höga förväntningar på att staten ska ta sitt historiska ansvar för kolonisering, rasism, exploatering och andra övergrepp. Men frågan är om regeringen verkligen är beredd att genomgå granskningen, då den inte verkar planera för att stoppa all exploatering och kolonisering av Sápmi under tiden som sanningskommissionens arbete pågår, något som enligt Fi borde vara självklart.
Feministiskt initiativ går till val på en politik med omsorg om alla liv och allt levande. Detta innebär att vi som enda politiskt parti med en antirasistisk feminism som ideologisk grund fortsätter kämpa för att Sverige ska ratificera ILO-konventionen 169 om urfolks rättigheter. Vi vill dubbla sametingets resurser i statsbudgeten och på alla sätt värna samernas grundläggande rätt till sin kultur, självbestämmande och ekonomiska utveckling.
