Global kris för världens åsnor

Från Afrika kommer rapporter om ligor som ägnar sig åt systematiska åsnestölder och ödelägger levebrödet för familjer och hela byar. Samtidigt tjänar handeln med åsnor som en täckmantel för illegal handel med utrotningshotade djur. Kropparna från slaktade och skinnflådda åsnor dumpas och utgör en hälsofara för andra djur och människor och ett hot mot miljön.

Den bakomliggande orsaken är ökad kinesisk efterfrågan på ejiao, gelatin som framställs genom kokning av åsnehudar. I traditionell kinesisk medicin sägs ejiao ha hälsobringande effekter. I takt med att allt fler kineser fått råd att köpa det eftertraktade gelatinet, som finns att köpa i många olika utföranden, har också efterfrågan på åsnehudar stigit.

Mellan 2013 och 2016 ökade den årliga kinesiska ejiao-produktionen med 20 procent per år. Närmare fem miljoner åsnor slaktas nu årligen för att förse ejiao-industrin med hudarna som behövs.

Afrika dammsugs

En konsekvens av den ökade efterfrågan har varit en kraftig nedgång i antalet åsnor som finns i Kina. Bara mellan 1990 och 2016 halverades åsnornas antal och i dag finns det inte tillräckligt många åsnor kvar i Kina för att hålla igång ejiao-industrin.

– Det har gjort att man i stället importerar åsneskinn från andra länder, förklarar Luke Barritt, som arbetar för den ideella organisationen Animal Survival International, ASI.

Vanligtvis bor och verkar han i Sydafrika, men när Syre når honom befinner han sig i Israel, för att bilda sig en uppfattning om situationen för åsnorna där. Sedan tidigare vet man att Afrikas åsnor är illa ute.

– Just nu dammsuger Kina Afrika på åsnor, där har vi varit med och räddat 500 stycken, bland annat från egyptiska slakthus.

– Det var förfärande, chockerande, hur åsnorna behandlades där. Det finns ingen empati alls för djuren, man är bara intresserad av pengarna.

I och med att efterfrågan på åsneskinn i Kina nu överstiger tillgången, innebär det att priserna på åsneskinn – och åsnor – också har stigit i höjden globalt sett. Något som utgör en grogrund för stöldligor som helt enkelt stjäl åsnor från familjer och byar som är helt beroende av sina åsnor för sin försörjning.

Åsnorna används som arbetsdjur, bland annat i lantbruket. Att bli av med sin åsna innebär för de flesta familjer ekonomisk katastrof. Man har till exempel inte längre möjlighet att låta sina barn gå i skolan, dels för att de behövs som arbetskraft och dels för att man inte har råd. Utan åsna krävs många fler arbetstimmar för att hämta vatten, ved eller lyckas åstadkomma ett överskott i lantbruket.

De stulna åsnorna transporteras och slaktas under förhållanden som beskrivs som ”förfärliga” och skinnen fraktas sedan till Kina. Handeln med åsneskinn tjänar också som en täckmantel för illegal handel med troféer och kroppsdelar från utrotningshotade djur.

Koppling till organiserad brottslighet

Forskare vid universitetet i Oxford har tidigare i år visat att närmare 20 procent av alla åsneskinnshandlare också säljer förbjudna produkter som finns upptagna på CITES lista över produkter från utrotningshotade arter. Handeln har även koppling till den organiserade brottsligheten med affärsområden som vapen, droger och falska pass.

ASI är en av de organisationer som engagerat sig för åsnorna och djurskyddsorganisationernas kamp börjar ge resultat.

– Vår organisation stängde ner slakterier i Kenya och Tanzania ganska nyligen, berättar Luke Barritt. Vi arbetar tillsammans med regeringar och NGO:er på plats, det är den vägen man måste gå om man vill åstadkomma resultat.

En följd av den desperata jakten på åsneskinn har blivit att flera länder nu förbjuder export av såväl åsnor som åsneskinn till Kina. Bland dem finns Uganda, Tanzania, Botswana, Niger, Burkina Faso, Mali och Senegal, där den illegala handeln har slagit hårt mot både djur och människor.

– Människorna försöker nu skydda sina åsnor mot stöldligorna, berättar Luke Barritt. Vi var nyligen i norra Kenya. Vi hade hört rykten om att en del barn hade börjat döda vildåsnor, men det stämde inte, visade det sig. Vi fick verkligen kämpa för att hitta några åsnor alls. När vi frågade människorna som bodde där om åsnorna, så var de väldigt hemlighetsfulla, fram tills de förstod att vi inte var ute efter att fånga dem eller döda dem.

– Det visade sig att befolkningen älskade de där åsnorna och att de gjorde allt för att gömma dem från människor som ville skada dem. Det var rörande att se.

Nedstängningen av slakterierna som man lyckats genomföra beskriver han som ”små segrar”, men berättar att man kommer att skicka en projektgrupp till Tanzania snart för att göra en uppföljning av situationen.

Enligt en annan djurskyddsorganisation, The Donkey Sanctuary, finns det visst hopp för världens åsnor. Under senare tid har man genom ny bioteknik kommit allt närmare en lösning som skulle kunna rädda åsnorna.

I stället för att slakta åsnor och koka deras skinn för att få fram ejiao skulle man kunna framställa gelatinet genom cellodling. Fram till dess fortsätter man emellertid att kämpa mot handeln med åsneskinn.

I en artikel i den tvärvetenskapliga tidskriften Global Policy, framhöll författarna så sent som i mars i år att det krävs flera åtgärder för att komma tillrätta med handeln med åsneskinn. Ökad medvetenhet, minskad efterfrågan och konkret lagstiftning som förbjuder handeln – och kontroll av efterlevnaden – är några av de åtgärder som nämns.