Chile kan gå från en kritiserad konstitution gjord under Pinochets diktatur till en ny som bland annat erkänner naturens rättigheter, jämlikhet mellan könen, ger större autonomi till ursprungsfolken och ställer krav på staten att förebygga och anpassa sig till klimatförändringarna. Frågan är bara om folket röstar ja till förslaget.
I början av juli blev det klart, utkastet till Chiles nya konstitution, som det ska hållas folkomröstning kring den 4 september. Och det är en progressiv text som lagts fram, skapad av en helt jämställd, demokratiskt framröstad kommitté på 155 personer, där 17 platser reserverats för Chiles olika ursprungsfolk.
Chile är en social och demokratisk stat som styrs av rättsstaten. Den är plurinationell, interkulturell och ekologisk. Den är konstituerad som en solidaritetsrepublik, den är en paritetsdemokrati och erkänner som inneboende och oförytterliga värden människors värdighet, frihet och materiella jämlikhet och deras oupplösliga förhållande till naturen.”
Så börjar den första artikeln i den nya konstitutionen. Därefter fortsätter de resterande 387 artiklarna i samma anda.
Beslutet att skriva en ny konstitution togs efter en folkomröstning år 2020, i efterdyningarna av Chiles omfattande gatuprotester 2019. Höjda levnadskostnader, ett pensionssystem som lämnar många pensionärer fattiga och ett generellt missnöje mot ett samhälle med stora ekonomiska klyftor beskrivs som orsaker till upploppen.
Den gamla konstitutionen gjordes 1980 under Pinochets diktatur och har länge kritiserats för att ha neoliberala förtecken som skapat ojämlikhet och underlättat för industrier och gruvor att fortsätta med verksamheter som utarmar naturen och försämrar människors hälsa.
Det nya konstitutionsförslaget däremot innehåller ett helt nytt synsätt på naturens rättigheter, beskriver statens skyldighet att hejda och anpassa sig till klimatförändringarna, samtidigt som det också syftar till ett mer jämlikt samhälle och utbildningssystem och större rättigheter för ursprungsfolken.
”Land i framkant”
– Den nya konstitutionen tar sig an klimat- och ekologi-krisen på ett sätt som ingen annan författning i världen har gjort hittills. Dess godkännande skulle göra Chile till ett land i framkant, åtminstone i lagstiftningshänseende, i kampen mot den globala krisen, säger Ezio Costa, advokat och chef för den chilenska miljörättsorganisationen Fima, till tidningen Dialogo chino.
Från den gamla konstitutionens fokus på ”rätten att leva i en miljö fri från föroreningar” så går det nya förslaget betydligt längre. Bland annat står det att det är en mänsklig rättighet att ha tillgång till vatten, intergenerationell rättvisa och ”buen vivir”, ett koncept som kommer från de andinska urfolken och går ut på att leva ett gott liv i i harmoni med sin omgivning.
Rätten till vatten handlar inte bara om fina ord. Vattnet har länge varit privatiserat i Chile och en decenniumlång torka tillsammans med dåligt underhåll på sina håll har gjort vattnet till en rättvisefråga.
– Chile är det enda landet i världen som specifikt säger i sin konstitution att vattenrättigheter behandlas som privat egendom, säger Jaime Bassa, juridikprofessor vid Valparaiso university, till Bloomberg.
Han tillägger att ”rättigheter kan köpas och säljas som om de vore företagsaktier”.
Naturen tillskrivs rättigheter
Gloria Alvaro, en av de som varit med och skrivit utkastet, säger till Dialogo Chino att innehållet i konstitutionen bland annat handlar om att naturen har rätt att få sin existens respekterad och skyddad, liksom rätt till ”förnyelse, underhåll och återställande av naturliga kretslopp, ekosystem och biologisk mångfald”.
– Detta är inte bara en ekologisk konstitution, den är socioekologisk, eftersom vi är en del av naturen och det är ur detta perspektiv som vi har föreslagit och godkänt dessa normer, säger hon.
På samma sätt som respekten för naturen lyfts så innehåller den nya texten respekt för människors rättigheter och lika värde. Bland annat slås rätten till gratis högre utbildning fast, något som skulle kunna vända på den utveckling som sedan 80-talet gjort dyra universitetsutbildningar i Chile till en klassfråga.
Den nya konstitutionstexten skulle också underlätta för privatpersoner och miljöorganisationer att ta till juridiken för att skydda ekosystem. Idag går det bara att göra en stämningsansökan efter att en myndighet godkänt en miljökonsekvensanalys, något som hittills gynnat industrin. Med den nya texten skulle det bli möjligt att ifrågasätta effekterna på miljön redan i ett tidigt stadie i processen. Begreppet ”naturens gemensamma bästa” skulle också innebära att personer utan geografisk koppling till platsen ifråga kan göra en stämningsansökan.
Den nya texten skulle också ge större inflytande till lokala myndigheter, jämfört med det hårt centraliserade styret som finns idag.
– Det tillför fler ingredienser till den beslutsfattande soppan, säger Ezio Costa till magasinet Sierra och fortsätter:
– Förut fanns det bara två ingredienser: statens vilja och den privata sektorns vilja. Den nya strukturen lägger till provinserna, människorna som bor där och naturens gränser. Beslutsfattandet blir mer komplext.
Men det är inte säkert att det chilenska folket kommer att rösta för den progressiva konstitutionen. 80 procent av folket har röstat för att skaffa en ny konstitution, men enligt opinionsundersökningar så leder nejsidan inför omröstningen den 4 september.
Många menar att texten går för långt. Under tiden som den skrivits har det också pågått försök att misskreditera den. Enligt Washington post twittrade den konservativa senatorn Felipe Kast att den nya konstitutionen skulle ge rätt till abort – när som helst under graviditeten. Något som inte stämmer. Däremot garanterar konstitutionen rätten att ta fria beslut över sin egen kropp, vilket även innefattar rätten att använda preventivmedel eller att göra en abort, något som dock skulle komma att regleras längre fram i en egen lag. Abort är idag bara lagligt i Chile i specifika fall där barnet eller mammans liv riskeras eller där graviditeten är en följd av våldtäkt.
Om konstitutionen röstas ner den 4 september, så kommer det inte innebära slutet för arbetet med att komma bort från det gamla. Chiles president Gabriel Boric, som själv spelade en viktig roll i förhandlingarna med att få till en omröstning om en ny konstitution, har sagt att han oavsett utgången av omröstningen kommer se till att Chile får en ny konstitution.
”Om (nej-sidan) vinner kommer vi att behöva stå inför en ny konstituerande process, en ny kommitté, och det kommer att ta lite mer tid, men Chiles folk har redan uttalat sig vilja ha en ny konstitution som är skriven på ett demokratiskt, jämlikt sätt, och med mer deltagande än vad man traditionellt gjort, speciellt jämfört med 1980 års konstitution”, sade han nyligen enligt Biobio Chile.
