I dagsläget har uppskattningsvis 45 miljoner amerikaner studielån som totalt sett uppgår till 16 000 miljarder kronor. Enligt det förslag som tillkännagavs av Biden i onsdags ska de federala studieskulderna skrivas ner med 10 000 dollar. Ytterligare nedskrivningar utlovas även för personer som fått särskilt ekonomiskt stöd på grund av dåliga ekonomiska förutsättningar, så kallade Pell Grants.

Endast individer som tagit lån före den 1 juli i år och som tjänar mindre än 125 000 dollar om året kommer att ha möjlighet att få sina studielån nedskrivna. I ett officiellt uttalande noterar Biden att frågan är kontroversiell och att det finns både de som tycker att siffran är för hög och de som tycker att siffran är för låg.

– Jag är övertygad om att min plan är ansvarsfull och rättvis. Förmånen kommer främst gynna medel- och låginkomsttagare, det kommer hjälpa både nuvarande och framtida låntagare och åtgärda ett system som är fundamentalt trasigt, sa Biden. 

Samtidigt förlänger Biden pausen för inbetalningar av studieskulder till årsskiftet, en åtgärd som gällt under pandemin.

Donald Trump och hans advokater har hävdat att hans tal vid ett politiskt massmöte – där han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen och ”fajtas utav helvete” – föll inom ramen för den dåvarande presidentens immunitet.

Det avslår nu den federala domstolen, som anser att Trump talade som en presidentkandidat inför nästa val, och inte som en president som utför sina plikter.

De tre domarna konstaterar samtidigt att deras dom inte innebär sista ordet i saken och att Trump kan överklaga beslutet hela vägen till Högsta domstolen.

Beslutet har i första hand bäring för tre separata civilrättsliga fall, där demokratiska kongressledamöter respektive poliser som arbetade i Kapitolium den ödesdigra dagen vill stämma Trump som ansvarig för stormningen för att få ersättning för sveda och värk.

Fredagens beslut får även påverkan för åtalet där Trump ska ställas inför rätta för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet som letts av den särskilde åklagaren Jack Smith anses vara det tyngsta av de nu pågående rättsprocesserna mot honom.

I ett pressmeddelande uppgav Nuscale förra veckan att företagets planer på att bygga sin första anläggning i Utah avslutas. Beslutet är enligt Reuters ett bakslag för USA:s ambition att motarbeta klimatförändringarna genom kärnkraft, och Nuscales aktier tappade 20 procent i värde efter beskedet.

Sedan 2014 har USA:s energidepartement satsat 600 miljoner dollar (motsvarande cirka 60 miljarder kronor) för att stödja Nuscale och andra aktörers försök att kommersialisera SMR.

Stigande kostnader

Planen för Nuscales ”kolfria” energiprojekt – Carbon free power project (CFPP) – var att utveckla sex reaktorer med en sammanlagd elproduktion på 462 megawatt för lansering år 2030, tillsammans med Utah associated municipal power systems (UAMPS).

Men sedan flera av UAMPS:s medlemmar dragit sig ur projektet på grund av stigande kostnader, bedömer båda parter att tillräcklig betalningsvilja saknas för att driva projektet vidare.

Även om USA:s energidepartement ser beslutet som olyckligt, anses arbetet som utförts hittills inom projektet som värdefullt för framtida kärnkraftsprojekt. Det säger en talesperson som Reuters citerar.

– Även om inte alla projekt kan garanteras framgång, är energidepartementet fortsatt fast beslutet att göra allt vi kan för att implementera dessa tekniker för att bekämpa klimatkrisen och öka tillgången till ren energi, säger talespersonen vidare.

Först i sitt slag

Nuscales SMR-koncept är det hittills enda som getts grönt ljus av USA:s strålsäkerhetsmyndighet, och väntades bli först att kunna tas i bruk. Enligt Nuscales vd, John Hopkins, fortsätter ansträngningarna att ta SMR till marknaden med både nationella och internationella kunder.

Bland annat har Nuscale haft planer på att bygga SMR i Rumänien, Kazakhstan, Polen och Ukraina. Men att bygga kärnkraft i regionen är något kritiker avråder starkt ifrån, efter Rysslands agerande kring kärnkraftverket i Zaporizjzja i Ukraina.