En gång i tiden var pizza och falafel exotiska maträtter. I dag är det stapelvara hos de flesta. Det är alltid svårt att sia om framtiden, inte minst vilka trender som kommer att passa våra smaklökar om trettio år.
Vad de flesta verkar överens om är att framtiden stavas växtbaserat och klimatanpassat. Andra pratar om att hitta nya källor till protein, som insekter. Hur det än blir kommer det inte att kunna fortsätta som idag år 2050.
I Naturskyddsföreningens vision om framtidens mat äter vi alla nästan uteslutande växtbaserat. Den industriella köttproduktionen och fisket är neddraget till ett minimum.
Jordbruken är cirkulära och fria från skadliga bekämpningsmedel. Grödorna varieras och våtmarkerna prioriteras. Den biologiska mångfalden florerar. Starka politiska styrmedel reglerar vad som ska odlas för att styra in befolkningen på hållbarhet och en rättvis omställning.
Det finns visionärer som vill gå längre och förbjuda alla typer av utnyttjande av djur, både till land och till havs. Det finns goda skäl för att ställa om till en vegansk livsföring.
Livsmedelsverket menar i en rapport att jordbrukssektorn trots anpassningar ändå kommer att står för en stor del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser år 2050.
Den genetiska organismen
Genetiken kommer att spela en större roll i framtiden inom livsmedel. Dels kommer vi att i högre grad äta mat som är mer anpassat efter vår egen genetiska uppsättning. Det handlar inte bara om laktos- eller glutenintolerans, med bättre mätmetoder går det att anpassa kosten efter vad som passar varje individ, exempelvis vid allergier eller högt blodtryck.
Dels kommer de genetiska grödorna att fortsätta att utvecklas för att hitta högre avkastning och bättre motståndskraft mot sjukdomar och insekter. Dock är genmodifierade organismer (GMO) långt från okontroversiellt i dag eftersom mycket kontrolleras av tre gigantiska företag som redan besitter stor makt över världens matproduktion.
Deras tillvägagångssätt har starkt kritiserats för att missgynna odlarna och för att utarma den biologiska mångfalden. För att GMO ska kunna utvecklas och gynna alla måste praktikerna ändras i grunden och demokratiseras.
I EU ställs hårda krav på märkning av livsmedel som innehåller GMO. Det för att man som konsument själv ska kunna bestämma om man vill äta genetiskt modifierade grödor.
Kött istället för kött
År 2050 har vi slutat att äta kött, åtminstone i den form vi känner idag. Mycket av animaliska produkter har ersatts av växtbaserade alternativ. Den trenden ser vi redan i dag. Men nytt kommer vara det laboratoriumodlade köttet som i framtiden har utvecklats till att smaka bättre än riktigt kött, och mer nyttigt utan den antibiotika och stresshormoner som storskalig djuruppfödning dras med i dag.
Insekter kan ha fått större betydelse som proteinkälla. Det samma gäller fiskodling långt ute till havs för att minska på dess miljöförstörande effekter. Huruvida dödandet av insekter och fiskar anses som etiskt riktigt eller inte om trettio år återstår att se. Idealet är trots allt det växtbaserade.
Vanligt förekommande produkter som bröd kan också komma att förändras. Borta är det vita vetemjölet, istället kommer fler sädesslag att användas och varieras med andra växter som groddar för att öka näringsinnehållet.
Science fiction-mat
I framtiden kommer alla ha en 3D-skrivare i köket. Det är bara att knappa in den maträtt du önskar, kryddning och utförande och ut kommer den på ett nafs. Även innehållet kommer att kunna anpassas om man vill ha kalorisnål mat eller mat med mycket protein.
Det har redan gjorts försök med matskrivare men inget som kan matcha utseende och smak med riktigt lagad mat. En annan fördel är kreativiteten, mat behöver inte längre se ut som mat utan kan presenteras i andra former. En hamburgare behöver exempelvis inte längre vara gjord av nötkött eller se ut som en grå puck.
Går du in i en butik (om nu inte all handel sker via drönare och budrobotar) kommer den att se annorlunda ut. Borta är allt onyttigt med snabba kalorier och transfetter. Till och med godis och snacks kommer vara proppade med näringsämnen och nyttigheter, hoppas experterna. Så långt allt väl, om man är positivt inställd till vad framtiden kommer att bära med sig vad det gäller tekniska innovation. Det kan också bli så att vi går mot allt mer av självhushåll, permakultur och lokalproducerat.
Äldre tiders konserveringsmetoder kommer vara viktiga för att spara på onödig energiåtgång. Syltning och olika inläggningar kan komma att vara på mode igen. En jordkällare kan komma att vara hårdvaluta vid köp av nytt hus, istället för en swimmingpool. Svalen och skafferier kommer att designas så de får ökat utrymme i våra lägenheter.
Platser för hemmaodling i fönster eller på balkonger kan ge ökad självhushållning. En annan möjlighet är att vi kommer utnyttja städerna till odling.
Tak, parker och terrasser kan komma att bidra med viktig matproduktion, som dessutom inte behöver fraktas över stora områden för att nå konsumenter.
Källare, tunnlar och stora utrymmen under mark kan utnyttjas till att odla med hjälp av energisnålt artificiellt solljus.
