Omkring hälften av de värden som signalerar hur planeten mår är nu extremt dåliga. Nu behövs handling, anser ett internationellt forskarlag i en ny rapport.
Fler värmeböljor som kommer tätare, fler skogsbränder och fler fall av denguefeber. Det är några av de exempel som forskarna lyfter som tecken på att planeten inte mår bra. Dessutom, skriver de, nådde i mars 2022 nivån av koldioxid i atmosfären den högsta någonsin.
I rapporten, som publiceras i tidskriften Bioscience, har forskarna sammanställt globala data om bland annat temperaturer, stormar och översvämningar.
16 av 35 lyser röda
”Vi kan konstatera utifrån de årliga ökningarna av katastrofer så står vi mitt i en klimatkris, som kommer att bli mycket värre om vi fortsätter att göra saker på det sätt som vi har gjort”, skriver huvudförfattaren Christopher Wolf vid Oregon State University i en presskommentar.
Rapporten tar upp vad de kallar för ”jordens vitalparametrar”, totalt 35 stycken. Det handlar om det som är viktigt för jordens tillstånd, bland annat om skog som förstörts till följd av bränder, förändringar av Antarktis ismassor, temperaturer och pH i världshaven, dagar med extremvärme och utsläpp av växthusgaser. Totalt är 16 av dessa på kritiska nivåer, enligt forskarna
Forskarna pekar på att det gått 30 år sedan över 1 700 forskare skrev under den första “World Scientists’ Warning to Humanity”, ett upprop och en varning om hur illa det kommer gå om vi människor inte vidtar kraftiga åtgärder. Sedan dess har utsläppen av växthusgaser ökat med 40 procent.
Forskarna skriver att trots att den globala uppvärmningen och riskerna med den varit känd under lång tid och trots otaliga varningar från forskarsamhället så fortsätter läget att förvärras. Arbetet med att minska fossila bränslen räcker inte på länga vägar, skriver de också.
Satsa på drabbade länder
”Om vi fortsätter som vi gör nu kommer planetens medeltemperatur att höjas med tre grader Celsius till år 2100, nivåer som inte förekommit de senaste 3 miljoner åren”, skriver de.
Forskarna menar att vi måste sluta överkonsumera, minska avfallen, och arbeta med att införa jämlika, hållbara och ekologiska ekonomiska system som leder till större social rättvisa.
De vill också se politiska och ekonomiska styrmedel som högre pris på koldioxidutsläpp och att inkomster från dessa går till låginkomstländer som själva inte står för de största utsläppen, men som många gånger drabbas hårt av klimatkrisens effekter. De efterfrågan också mer satsningar på innovation och subventioner för förnybar energi.
Bland forskarna som står bakom dem finns bland andra Johan Rockström, vid Stockholm Resilience Centre och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research.
Målen nås inte
En ökning av jordens medeltemperatur är en av parametrarna forskarna bakom rapporten ser som kritisk.
Enligt Parisavtalet som slöts 2015 ska temperaturökningen begränsas till väl under 2 grader, och helst till 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid.
I stort sett alla världens länder har förbundit sig att genomföra åtgärder som bidrar till att målen i Parisavtalet uppnås. Forskarvärlden varnar för enorma konsekvenser för våra livsvillkor och kollaps av ekosystem om vi passerar 1,5 grader.
Enligt en ny rapport från FN:s klimatpanel IPCC behöver utsläppen minska med 45 procent till 2030, jämfört med 2010 års nivåer, för att 1,5-gradersmålet ska kunna uppnås. Men med ländernas nuvarande klimatplaner kommer utsläppen i stället öka med 10,6 procent till 2030, jämfört med 2010.
Källa: Naturvårdsverket, unfccc.int
