Radar · Utrikes

Ökad oro i Rysslands närområden

En ukrainsk polis överväldigas av känslor efter att ha tröstat människor som evakuerats från Irpin utanför Kiew.

Kriget i Ukraina riskerar att eskalera. Chefen för den nationella säkerhetstjänsten i Ukraina, Oleksij Danilov, utesluter inte att Ryssland kan vara på väg mot ett flerfrontskrig, sedan spänningarna vid flera ryska gränszoner har ökat.

– Om andra fronter öppnas för Ryssland, kommer det att vara till mycket god hjälp för oss, uppger han i en intervju med ukrainska nyhetsbyrån Unian.

I intervjun nämner han bland annat att Ryssland dragit sig ur fredssamtalen med Japan rörande Kuril-öarna, sedan Japan infört sanktioner mot Ryssland med anledning av invasionen av Ukraina.

Flera japanska nyhetsmedier uppgav under lördagen att ryska trupper övade på öarna, som enligt Japan tillhör Japan, men som Ryssland tog i besittning i samband med andra världskrigets slut.

Ryssland menar att Kurilöarna tillhör Ryssland medan Japan kallar öarna för sina ”nordliga territorier”. Oenigheten kring öarna har gjort att Ryssland och Japan aldrig slutit något officiellt fredsfördrag efter andra världskriget.

Chefen för den nationella säkerhetstjänsten i Ukraina, Oleksij Danilov, under en intervju med nyhetsbyrån AP i januari
Chefen för den nationella säkerhetstjänsten i Ukraina, Oleksij Danilov, under en intervju med nyhetsbyrån AP i januari. Arkivbild. Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT

Enligt nyhetsbyrån Reuters reagerade Japan ”ilsket” i veckan när Ryssland drog sig ur samtalen som förts i decennier. Ryssland lade dessutom flera ekonomiska samarbetsprojekt på öarna mellan länderna på is.

Spänningar i Nagorno-Karabach

Under lördagen ökade även spänningarna i Nagorno-Karabach, som förklarade sig självständigt 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps. Både Armenien och Azerbajdzjan har gjort anspråk på området. Efter flera års krig med efterföljande vapenvila tecknades en överenskommelse mellan länderna så sent som 2020, tillsammans med Ryssland, som medlade i konflikten.

Enligt avtalet fick Armenien och Azerbajdzjan både ta och ge tillbaka vissa erövrade landområden och ”lapptäcket” av de olika sidornas landområden har sedan avtalet slöts i november 2020 övervakats av ryska trupper. Enligt avtalet har den ryska styrkan mandat på fem år, med automatisk förlängning om det inte sägs upp av någon av parterna.

Enligt Ryssland kränkte Azerbajdzjan zonen med de ryska fredsbevarande styrkorna under lördagen, bland annat genom drönarattacker. I ett uttalande från det ryska försvarsministeriet uppmanade Ryssland Azerbajdzjan att dra tillbaka ”sina trupper” från området.

Armeniens utrikesdepartement har tidigare i veckan uttalat att azerbajdzjansk militär tagit sig in i staden Parukh, något som betraktas som ett direkt brott mot novemberöverenskommelsen 2020.

Danilov bekräftar oroligheter

Enligt Unian bekräftar Danilov att det förekommit oroligheter i området:

– Det är verkligen oroligt där och Armenien har bett Ryssland om hjälp, men ryssarna har dragit tillbaka soldater därifrån som i stället skickats till Ukraina i förra veckan. Vi har kunnat följa trupprörelserna.

I intervjun talar Danilov också om Transnistrien i Moldavien och Abchazien och Sydossetien i Georgien. Samtliga tre områden har förklarat sig självständiga och stöds av Ryssland.

Det internationella samfundet betraktar dock med få undantag, såväl Abchazien och Sydossetien som delar av Georgien, medan Ryssland erkänt dem som självständiga stater.

Inget FN-land har erkänt Transnistrien som självständig stat och FN betraktar Transnistrien som en del av Moldavien.

– Om Transnistrien och Georgien skulle återtas, skulle det öppna ytterligare fronter inom området för Rysslands intressen i andra länder, säger Danilov i intervjun med Unian.

"Ingen diplomat"

Han nämner även Polen, där en högt uppsatt militär, general Waldemar Skrzypczak uttalat sig i media under lördagen och sagt att Kaliningradområdet varit ”ockuperat av ryssarna sedan 1945” och att Polen ”har rätt till området” även om det enligt Skrzypczak ”saknar militär betydelse”.

Polen har inte gjort några officiella anspråk på området, men om det görs, välkomnas det av Danilov:

– Det skulle definitivt hjälpa oss, eftersom ryssarna skulle ha något annat att engagera sig i förutom att förstöra våra städer och byar och döda våra barn och kvinnor.

Danilov betraktas som en av de tongivande politiska rösterna i Ukraina och har tidigare varit parlamentsledamot. Han är utbildad veterinär och historielärare och beskriver sig själv som frispråkig. På sin Facebook-sida skriver han bland annat:

– Före och under kriget har jag alltid varit så ärlig som möjligt. Jag kallar vänner för vänner och fiender för fiender. Jag har alltid varnat för att jag inte är diplomat och därför kan jag säga precis vad jag tycker. Sanningen är den bästa diplomatin.