Endast ett fåtal av de politiker som kandiderar till höstens val bor i socioekonomiskt utsatta områden. Det visar en kartläggning som Sveriges radio har gjort.
I Sverige bor fem procent av befolkningen i bostadsområden som Statistiska centralbyrån, SCB, kallar för ”områden med stora socioekonomiska utmaningar”.
Det är områden med bland annat högre arbetslöshet och lägre inkomster än andra bostadsområden i Sverige. Men bara två procent av de som kandiderar till höstens val är bosatta i dessa områden, enligt Sveriges radios kartläggning.
Enligt statsvetaren Anders Broman är detta ett problem, eftersom att tanken med en representativ demokrati är att politiker ska representera befolkningen. Dessutom är det ännu mer snedfördelat om man tittar på vilka som får stora politiska uppdrag.
– De som har verklig makt finns inte representerade alls i utsatta områden, säger han till Sveriges radio.
Fler män än kvinnor i kommunfullmäktige
Ny statistik från SCB visar också att det fortfarande är fler män än kvinnor i nio av tio kommunfullmäktige i Sverige.
Genomsnittet är 56,7 procent män och 43,3 procent kvinnor. Det är vanligt att man ser 60-40 som en jämn könsfördelning. Fördelningen mellan män och kvinnor har dock knappt förändrats i landets kommunfullmäktige under de senaste trettio åren.
– Utifrån 60–40-principen nådde vi en jämn könsfördelning vid valet 1994. Därefter har den legat på ungefär samma nivå efter varje val. Samtidigt kan man ifrågasätta om könsfördelningen är jämn om det alltid är kvinnor som ligger nära 40 procent och alltid är män som ligger nära 60 procent, säger Helena Löf expert på jämställdhetsstatistik på SCB, i ett pressmeddelande.
