Zoom

Tung klimatrapport kan väcka oro – och hopp

En kvinna evakueras från sitt hem sedan kraftiga skyfall orsakat översvämningar i Tudela nära floden Ebro i norra Spanien i december förra året.

Hur ska vi anpassa oss till en värld med höjda havsnivåer, svårare stormar och mer intensiva värmeböljor? Det är frågor som FN:s klimatpanel tar sig an i en ny rapport – som kan bli såväl uppmuntrande som oroväckande läsning.

Syndaflodsliknande skyfall, klibbig ökenvärme på vanligtvis svala platser och byar som plötsligt står under vatten. Extrema väderfenomen påminner oss allt oftare om att ingen längre går säker när klimatet förändras – och att extremväder väntas bli vanligare och mer intensiva i takt med att den globala temperaturen stiger.

De senaste tre åren har Martina Angela Caretta haft en tidskrävande fritidssyssla vid sidan av jobbet som lektor i kulturgeografi vid Lunds universitet. Som huvudförfattare till ett kapitel om vatten i den kommande IPCC-rapporten har hon och kollegor runt om i världen granskat åtta år av vetenskapliga studier i ämnet.

Digitala möten har hållits på obekväma tider, språkliga formuleringar har knådats och tusentals referenser och studier har gåtts igenom för att slutligen kunna sätta punkt.

– Det har varit jätteintensivt och väldigt lärorikt, säger Martina Angela Caretta.

Sårbarhet och anpassning

Rapporten som FN:s klimatpanel IPCC publicerar på måndag kretsar kring hur sårbar mänskligheten är för klimatförändringarna och vilka åtgärder som kan vidtas för att anpassa samhällen till verkligheten på en allt varmare planet.

Martina Angela Caretta, lektor i kulturgeografi vid Lunds universitet
Martina Angela Caretta, lektor i kulturgeografi vid Lunds universitet. Foto: Lunds universitet/TT

Martina Angela Carettas kapitel tar upp hur vattencykeln har förändrats på grund av klimatförändringarna, vilka effekter det har för människor, vilka risker som väntar samt hur vi har och hur vi kan anpassa oss i framtiden.

Torka och översvämningar är tecken på klimatförändringar som de flesta i världen redan har upplevt eller kommer att uppleva. Klimatförändringarna händer inte i framtiden, de har redan hänt och kommer att bli värre, säger hon.

IPCC kommer inte med policyförslag, men vi informerar beslutsfattare om vilka anpassningsstrategier som vetenskapen visar har fungerat och vilka som inte har det.

Snabb förändring

I IPCC:s första delrapport i den pågående sjätte kunskapsutvärderingen om klimatet, som publicerades i augusti, beskrevs klimatförändringarna som omfattande, snabba och i många fall utan motstycke. Det är den grund som den nya delrapporten har att bygga vidare på när den tittar närmare på effekter, sårbarhet och anpassning.

Klimatpanelen riktar sig främst till beslutsfattare och rapporterna används som underlag i de internationella klimatförhandlingarna. Men innehållet berör alla, enligt Klimatpolitiska rådets ordförande Johan Kuylenstierna.

Johan Kuylenstierna, ordförande i Klimatpolitiska rådet
Johan Kuylenstierna, ordförande i Klimatpolitiska rådet. Arkivbild. Foto: Anders Wiklund/TT

Var finns det risk för översvämningar? Ökad torka? Bränder? Det berör människor i hela världen. Rapporten ger en mer fullständig bild av vad vi vet om klimatets påverkan på våra samhällen och de risker som finns, säger han.

En annan viktig sak är att rapporten tar med flera perspektiv när det gäller klimatförändringarnas effekter på samhällen, som bristfällig infrastruktur, felplanerade städer, korruption, fattigdom samt sårbarheter som finns, till exempel i det globala livsmedelssystemet.

Försiktig och långsam?

Klimatpanelen kritiseras ibland för att vara för försiktig och att det mödosamma arbetet med att sammanfatta tusentals studier innebär en risk för att rapporten har sprungits om av verkligheten redan vid publiceringen Men Kuylenstierna framhåller att IPCC:s rapporter är de bästa sammanställningarna av kunskapsläget om klimatet som finns och att de därför blir såväl viktiga som tunga underlag till politiken.

– Klimatförhandlingarna har fokuserat mycket på att minska utsläppen. Men den kommande rapporten är särskilt viktig just nu eftersom frågor om anpassning och sårbarhet har klättrat allt högre på agendan.

TT: Hur tror du att rapporten landar hos en person som känner oro för klimatet?

– Givet det som lyftes i den första delrapporten, som handlade om observerade förändringar i jordens klimatsystem, kommer den nya rapporten att beskriva den allvarliga situation som detta innebär, med allt mer påtagliga klimatförändringar som påverkar våra samhällen från lokal till global nivå, säger Kuylenstierna.

– Många kommer att känna en välmotiverad oro. Men rapporterna innehåller också mycket som kan göra läsaren mer uppmuntrad. Det finns mycket vi kan göra för att de värsta effekterna inte ska bli en realitet, bara vi får rätt politik och rätt typ av investeringar och åtgärder på plats. Det är frågor som också lyfts i rapporterna.

Fakta, IPCC

FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel of Climate Change) sammanställer det vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, konsekvenser, sårbarhet och möjliga lösningar.
Inom den pågående sjätte kunskapsutvärderingen (AR6) tar IPCC fram flera specialrapporter och delrapporter som sätter klimatförändringar, konsekvenser och möjliga lösningar i ett globalt perspektiv.
Huvudrapporten inom AR6 består av tre delrapporter samt en syntesrapport.
Den första delrapporten, ”Den naturvetenskapliga grunden”, publicerades i augusti förra året.
Den 28 februari publiceras den andra delrapporten, ”Effekter, anpassning och sårbarhet”. Den behandlar effekterna av klimatförändringar på mänskliga och naturliga system inklusive sårbarheter, samt vilken kapacitet dessa har att anpassa sig till klimatförändringarna.
Den tredje delrapporten kommer i mars och syntesrapporten i september.
195 länder är medlemmar i IPCC.
Källa: SMHI