Uttryck som vi använder i språket kan krocka ibland. Eller användas så att det blir heltokigt när vi inte tänker riktigt på vad vi säger. Ofta händer det med metaforer, alltså bildspråkliga uttryck, som till exempel när tidens tand läker alla sår. En syl i vädret tar upp några vanliga fall.
Hagsätra hör till en av Nordens största städer, nämligen Stockholm. Vanløse hör till en annan av Nordens största städer, rent av den största: Köpenhamn. Och i en reseblogg såg jag att Paris hör till en av de lite dyrare storstäderna.
Låter det märkligt? Om inte, tänk på vad ”hör till” betyder. Och tänk på vad ”en av de lite dyrare storstäderna” betyder. Paris måste alltså vara en del av en annan stad, och det stämmer ju inte.
I en intervju i en stor dagstidning läste jag om Petter Lidbeck, som sägs höra till en av de flitigaste barnboksförfattarna. Vad är det för författare som har livegna? undrar man ju. Men det står inte. Det finns heller inga frågor om hur Petter Lidbeck själv upplever situationen eller om han funderar på att börja skriva själv.
Nej, för Lidbeck är författare. Han har till exempel skrivit flera barnböcker, som Linnea från Yujiang (1997), Pappa på söndag (1999), Den magiska kepsen (2005) och mycket mer. En av de flitigaste barnboksförfattarna, kan man säga. Eller så säger man att han hör till de flitigaste barnboksförfattarna. Men hans dator och andra ägodelar hör till en flitig författare.
På grund av familjesjäl
Missen som både resebloggaren och reportern gör kallas kontamination – man använder ett uttryck och ”kontaminerar” det med ett annat. Som när en politiker avgick ”på grund av familjesjäl”. Det roligaste felet är visserligen familjesjälen, men även om man rättar stavningen blir det knas. Antingen avgår han av familjeskäl eller till exempel på grund av problem i familjen.
En annan vanlig variant är att sätta ihop ta vara på och ta tillvara till ta tillvara på. Ta gärna fallfrukten tillvara när den tiden kommer, eller ta vara på den. Men ta tillvara på låter som om man använder båda uttrycken av rädsla för att missa något.
På skyltar om butikers öppettider står det ofta att det är öppet till exempel ”mellan klockan 8 till 22”. Det är förstås en hopblandning av mellan 8 och 22 och från 8 till 22, men sammanblandningen verkar bara ske när det gäller sifferuppgifter, mest klockslag. Eller har du hört talas om någon som tar tåget mellan Köpenhamn till Hamburg? Eller om ett privat samtal mellan dig till mig?
Duvor som häckar
En metafor är en språklig bild, och om man skrapar lite på språkytan finns det metaforer under väldigt mycket av det vi säger och skriver. Själva ordet metafor, till exempel. Det är grekiskt och orden som det består av betyder över och bära. Man bär över betydelsen från ett sammanhang till ett annat, som när man talar om stolens rygg, bergets fot, bröst som är som duvor som häckar, korvstoppningspedagogik eller växthuseffekt.
När en metafor har funnits länge i språket tänker man inte så mycket på den. Det blir som ett uttryck, vilket som helst, och så kombinerar man det kanske med ett annat, ungefär som i meningen med författaren ovan. När bilderna inte passar ihop blir metaforerna synliga igen och effekten kan bli komisk.
En klassiker är ”tidens tand läker alla sår” – en sammanblandning av tidens tand, som gnager på oss alla, och ordspråket som säger att tiden läker alla sår. Att ”en god avföring är den bästa huvudkudden” är mest känt från Lena Ackebo-serien där en hälsorådgivare säger så. Men ursprungligen lär det en medicine professor i Lund ha sagt det på fullt allvar! Vad han menade var bara att man sover bäst om magen fungerar som den ska.
Inom hörhåll
Även höra till hör förresten till metaforerna. Från början ska det ha handlat om hörande på riktigt – det som finns inom hörhåll för mig, eller vice versa, tillhör mig. Sedan har metaforen bleknat, eller i det här fallet snarare tystnat, och numera hör tillhörigheter i allmänhet ingenting alls. Såvida inte väggarna har öron.
