Zoom

Pensionärerna kan avgöra valet

Varje torsdag demonstrerar organisationen Tantpatrullen på Mynttorget i Stockholm för ett nytt pensionssystem och för att pensionsgruppen i riksdagen ska läggas ned.

2,3 miljoner av väljarna är 65 år eller äldre, men bara sex av riksdagens 349 ledamöter. 
– Det är skamligt dåligt, säger SKPF:s ordförande Liza di Paolo-Sandberg.

De äldres politiska makt ökar eftersom antalet röstberättigade över 65 år blir alltfler.
Enligt SCB beräknas antalet svenska medborgare som får rösta i samtliga val i år öka med nästan 180 000 personer jämfört med valen 2018 till ungefär 7,5 miljoner personer. 
Mest ökar gruppen 75 år och äldre som ökar med 150 000 personer jämfört med 2018 års val.
Det innebär att 2,3 miljoner människor, 28 procent, av väljarna i höstens val är 65 år eller äldre.

Med tanke på att bara 27 500 röster avgjorde riksdagsvalet 2018, det var så lite som skiljde mellan de rödgröna och alliansen, borde det leda till att partierna slåss om de äldre väljarna.
Men på det stora hela är det ganska tyst om den här gruppen.

0,14 promille av partiledarnas ord

När exempelvis Svenska kommunalpensionärernas förbud SKPF:s tidning Här&Nu räknar hur många ord partiledarna använde i sina tal under Almedalsveckan blir summan 26 544.
Av dem var orden äldre och pension 27.
Så 0,14 promille av partiledarnas tal under Almedalsveckan rörde äldre och pensioner.

– Jag tycker det är skrämmande. Båda de här frågorna är väldigt i skymundan. Ingen pratar om dem, säger Liza di Paolo-Sandberg, förbundsordförande för SKPF Pensionärerna till Syre.

För att lyfta de frågorna och frågor om en växande ekonomisk otrygghet för pensionärerna, brister i äldreomsorgen och diskriminering av äldre anordnades i veckan årets Äldreriksdag.

Där samlades bland andra Lena Hallengren (S), Camilla Waltersson Grönvall (M), Oscar Sjöstedt (SD), Martin Ådahl (C), Nooshi Dadgostar (V), Ebba Busch (KD), Mats Persson (L) och Per Bolund (MP) för att debattera.

I sitt inledningstal krävde Liza di Paolo-Sandberg, besked av partierna.
Hon ställer tre krav:

• En översyn av hela pensionssystemet för jämlika och rättvisa pensioner som är hållbara över tid. Något som är viktigt för pensionärer i dag, men också för morgondagens äldre. 

• Högre pensioner “så att vi kan leva, inte bara överleva”. Pensionsavgiften bör höjas från dagens 17,21 procent till 18,5 procent.

• Det ska löna sig att ha arbetat, även för de med arbetarlöner. Och alla, även kvinnor, måste få möjlighet att tjäna in till en god pension, genom en god arbetsmiljö och rätt till heltid. 

– Pensionsfrågan i sig är inget man kan hålla på och ha olika förslag på tycker jag. Här måste man komma överens för att nå de rättvisa och jämlika pensionerna som vi efterlyser, säger Liza di Paolo-Sandberg och fortsätter.

– Man måste kunna samarbeta i en så viktig fråga. Det går inte att fortsätta och lappa och laga. Man måste få en långsiktig lösning på pensionerna. Det ska inte spela någon roll vem som sitter vid makten utan man ska kunna lita på att systemet fungerar, oavsett vilket parti som ska styra det här landet.

Liza di Paolo-Sandberg, förbundsordförande för Svenska kommunalpensionärernas förbud, SKPFF vill ha en översyn av hela pensionssystemet för jämlika och rättvisa pensioner
Liza di Paolo-Sandberg, förbundsordförande för Svenska kommunalpensionärernas förbud, SKPFF vill ha en översyn av hela pensionssystemet för jämlika och rättvisa pensioner. Foto: Johan Marklund/SKPF

Garantitillägget välkommet

Den 22 juni sa riksdagen ja till regeringens extra vårändringsbudget med en rösts marginal som bland annat innebär en höjning av garantipensionen som började betalas ut för en dryg vecka sedan.

För en ensamstående pensionär som bara har garantipension höjs ersättningen före skatt till 9 781 kronor, från tidigare 8 779 kronor.
Oppositionen har kritiserat tillägget för att de anser att pensionsersättningen för de som har jobbat och de som inte har jobbat blir för liten.

– Garantitillägget var ett välkommet tillskott, framförallt för många utav våra medlemmar, säger Liza di Paolo-Sandberg.

– De påstår att det är bara de som inte har jobbat som får högre pension men så är det ju inte alls. Många av våra medlemmar har jobbat ett långt yrkesliv inom välfärdsyrkena och ändå måste de ha garantipension för att klara sig. Då är det här ett väldigt stort tillskott till dem.

Du efterlyser att partierna ska vara överens i den här frågan, men så är det ju inte nu. Innan riksdagsbeslutet i juni och kring de förslag som har lagts fram sedan dess, nu senast av Socialdemokraterna, har det varit en livlig debatt?

– Tyvärr måste jag säga. Det här handlar om värdighet för pensionärer: att man ska kunna ha en pension man kan lita på för att överleva. Då måste de skärpa till sig och lägga partipolitiken åt sidan och istället se hur vi kan göra det bästa för Sveriges pensionärer. Både vad som är bra här och nu men också för morgondagens pensionärer. Det kan inte fortsätta så här.

"Alla pratar om klimatet"

Göteborgs universitet har studerat väljarnas politiska dagordning inför valet 2022. Oavsett ålder anser väljarna att brottslighet, sjukvård och invandring/integration är de viktigaste samhällsproblemen.

Men vad gäller det fjärde viktigaste problemet, miljö/klimat, skiljer det sig mellan åldrarna. Redan från 50 år och uppåt anser bara 24 procent att det är ett viktigt samhällsproblem.

– När jag träffar våra medlemmar och även andra så pratar de mycket klimat, så det förvånar mig att intresset för den frågan är ganska lågt i rapporten. Alla jag pratar med säger att vi äldre inte har skött oss vad gäller klimatet. Vi får se till att göra något innan det blir alltför sent. De flesta pratar om sina barn och barnbarn: hur kommer deras framtid att se ut om vi inte tar det här på allvar. Nu!

Varför tror du att andra frågor lyfts som större problem?

– Därför att det är de frågorna som diskuteras mest i samhället i dag. Får du då frågan om vilka som är de största samhällsproblemen så svarar du brottsligheten. Varenda dag när vi ser på TV eller läser en tidning får vi reda på att det har varit en ny skjutning.

"Måste ta tag i äldreomsorgen"

Antalet äldre blir fler och fler, samtidigt som kommunerna satsar en allt mindre del av sin ekonomi på äldreomsorgen. 
Från 2002 till 2020 ökade andelen över 65 år från 19 procent till 24 procent.
Under samma period minskade andelen pengar kommunerna lägger på äldreomsorgen från 23,6 procent till 21,7.

En granskning som Kommunalarbetaren har gjort visar att skillnaden på hur mycket pengar kommunerna lägger på äldreomsorgen då och nu är 13,5 miljarder. Det är lika mycket som det skulle kosta att anställa 31 400 undersköterskor ett år på heltid.
200 av Sveriges 290 kommuner har minskat budgeten till äldreomsorgen de senaste 20 åren.

Från och med den 1 juli 2022 ska den som har hemtjänst erbjudas en fast omsorgskontakt för att få ökad kontinuitet i kontakterna med hemtjänsten, ökad trygghet och mer individanpassade och samordnade hemtjänstinsatser.
Från den 1 juli nästa år ska den som utses till omsorgskontakt vara undersköterska.

– Det finns ju en anledning till det för det behövs en undersköterskas kontinuitet, kunnande och kompetens för att klara av de här frågorna.  Men väldigt många kommuner klarar inte av det. Det finns inte tillräckligt med undersköterskor så de tar in ett vårdbiträde eller så som omsorgskontakt. Det är ett problem vi inte kan blunda för, säger Liza di Paolo-Sandberg.

Hon tar upp kompetenslyftet där vårdbiträden under arbetstid får utbilda sig till undersköterskor.

– Många har gjort det men många har inte gjort det. När jag har ställt frågan varför inte fler har gjort kompetenslyftet så får jag svaret att det har varit en pandemi och därför har kommunerna inte klarat av det. Men problemet fanns långt före pandemin, säger Liza di Paolo-Sandberg.

– Vi måste ta tag i de här frågorna och titta över organisationen kring hur de ser ut med äldreomsorgen i varje kommun och låta personalen vara med och planera.

Få äldre i riksdagen

Efter valet 2018 är det bara sex av riksdagens 349 ledamöter som är över 65 år.
Ingen från det parti som Liza di Paolo-Sandberg tidigare representerade Socialdemokraterna.

– Det är skamligt dåligt, säger Liza di Paolo-Sandberg.

– Man förlorar den erfarenhet, kompetens och kunskap som de äldre har med sig och saknar den dimensionen i debatterna. Vad blir det för debatt om man inte kan se mångfalden i alla frågor.

Till årets val är alla som står på valbar plats för Socialdemokraterna i hennes län, Gävleborg, under 40 år.

– Jag uppfattar det som att man har med de äldre på listorna för att skapa legitimitet, men sätter dem långt ned för att de inte vill att de ska kunna bli valda, säger Liza di Paolo-Sandberg.

Anser du att det här är en taktik som används oavsett vilket parti?

– Jag vill påstå att det sker oavsett parti. Eftersom representationen är så hemskt dålig i riksdagen och som sagt Socialdemokraterna inte hade en enda över 65 år i riksdagen efter förra valet. Jag tycker det är anmärkningsvärt.

Läs mer:

Trygghetspension införs för sjuka äldre

Regeringen fick i genom sin budget med minsta möjliga marginal

#politik #Valet 2022 #Pensionärer #Pension