– Kvinnor som blir invalda på regional eller kommunal nivå orkar bara med att sitta under en ämbetsperiod. Sen känner de att systemet har kastat ut dem, säger statsvetaren Elizabeth Herrera till IPS.

Hon är talesperson för kampanjen ”Vi är hälften”, som kräver ökad jämställdhet inom politiken – och ett slut på de trakasserier som drabbar många kvinnliga politiker. Bakom initiativet står flera kvinnoorganisationer, däribland nätverket Renama, som gått i täten kampen för kvinnors rättigheter. En kamp som sommaren 2020 ledde till instiftandet av en ny lag som föreskriver en jämnare könsfördelning inom politiken.

Elizabeth Herrera säger dock att kampen långt ifrån är över – och lyfter fram en rad problem som kvinnor som engagerar sig inom politiken tvingas hantera:

– Kvinnor erbjuds inte någon talartid, de blir baktalade, utsatta för attacker på sociala medier och det förekommer även fysiskt och sexuellt våld. Och detta leder till att kvinnorna till sist inte orkar mer, säger hon.

Sju av tio drabbas av trakasserier

En granskning gjord av landets valmyndigheter visar att nästan hälften av de kvinnor som kandiderade i parlamentsvalet förra året utsattes för olika former av trakasserier. I de regionala och kommunala val som hölls två år tidigare var siffran ännu högre – nästan sju av tio kvinnor drabbades. Trakasserierna kommer från politiska motståndare, men också från partikamrater.

– De försöker få bort kvinnor med auktoritet från beslutsfattande positioner. De vill inte ha oss där. Eftersom vi inte har fått delta historiskt anser de inte att vi hör hemma där, säger Elizabeth Herrera.

Partikollegor kan ge sig på kvinnor som de ser som konkurrenter.

– Vi har sett fall där dokument har gömts undan från kvinnor och där de blir förödmjukade. Detta sker vid sidan av alla de brutala påhopp de drabbas av via nätet.

Elizabeth Herrera berättar om en kvinnlig politiker i regionen Puno som nu tvingas leva med ett fruktansvärt trauma, efter att hennes son tagit sitt liv. Kvinnan misstänker att självmordet utlöstes av de trakasserier som riktades mot henne.

Kvinnogrupper har varit drivande i införandet av särskilda kvoter för kvinnor i de val som hålls till kongressen. I samband med den nya lag som infördes för två år sedan skärpes kraven, vilket ledde till att 35 procent av platserna i parlamentet var öronmärkta för kvinnor vid det val som hölls förra året.

Nu förväntas den nya lagen även ge utslag i de lokala val som ska hållas i höst. Tidigare har de regionala och kommunala valen resulterat i att mycket få kvinnor valts in på högre befattningar. I valet för fyra år sedan gick endast en procent av posterna som borgmästare till kvinnor, medan samtliga av landets 24 guvernörsplatser gick till män.

Rocio Pereyra, 33, är en av de kvinnor som hoppas på förändringar i det kommande valet. Hon planerar att ställa upp som borgmästarkandidat i Pueblo Libre, en av de 43 kommuner som ingår i huvudstaden Limas storstadsområde. Enligt henne beror den svaga kvinnliga representationen inom politiken på flera orsaker, men de främsta är enligt henne den diskriminering och det våld som kvinnor drabbas av.

– Vi utsätts för många begränsningar. Om du utsätts för våld från din partner eller inte är självständig ekonomiskt så blir det mycket svårare för dig att hitta en plats inom politiken, säger Rocio Pereyra till IPS.

Tas inte på allvar

Dessutom menar hon att många män anser att kvinnor ska hålla låg profil offentligt och främst satsa på att ta hand om sina familjer. Rocio Pereyra säger att kvinnor som försöker utövar sina politiska rättigheter ofta möts av mobbning, förakt och att deras åsikter inte tas på allvar.

– Budskapet är tydligt – håll er borta från politiken, säger Rocio Pereyra.
Hon har själv bland annat blivit ifrågasatt av en lokal journalist som insinuerat att hon engagerat sig politiskt på grund av en påstådd kärleksaffär – och känt sig osynliggjord av en företrädare för det egna partiet.

– Men jag har bestämt mig för att fortsätta och tänker bevisa min politiska kapacitet, säger hon.

Den lag som kom förra året förbjuder trakasserier av kvinnor inom politiken. Kampanjledaren Elizabeth Herrera säger att det betyder att landets partier nu måste införa regelverk för att se till att överträdelser beivras.

Men Rocio Pereyra betonar samtidigt att behövs mer än nya lagar för att få bort diskrimineringen och sexismen inom det politiska livet.

– Vi ger oss inte in i politiken för att bli ett kuttersmycke eller för att bara upprepa det männen säger, utan för att driva frågor som berör oss. Genom vårt deltagande och en feministisk politik kan demokratin fördjupas och möjligheterna att skapa ett verkligt rättvist och jämställt samhälle förbättras, slår Rocio Pereyra fast.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Det tidigare styrande partiet VVD sade direkt efter valet 22 november att ett regeringssamarbete med Wilders PVV (Frihetspartiet) var otänkbart.

Det senaste bakslaget för Wilders kom när det nybildade konservativa partiet NSC på onsdagen stängde dörren för samarbete.

”I en helhet ser inte NSC någon grund för att inleda samtal med PVV om att bilda en majoritets- eller minoritetsregering”, skrev partiledare Pieter Omtzigt som förklaring till beslutet.

NSC fick 20 platser i parlamentet.

Han förklarade att PVV:s valmanifest ”innehåller åsikter som enligt vår åsikt strider mot vår konstitution, och där drar vi en klar gräns”.

Ytterhögerledaren och främlingsfientlige Wilders parti behöver 76 av de 150 stolarna i parlamentet för att kunna bilda regering. Trots mer än en fördubbling till 37 platser i parlamentet så stod hans enda hopp till en koalition.

Kvar finns bland annat landsbygdspopulistiska BBB med sju platser i parlamentet. Ytterligare partier långt ut på högerkanten skulle kunna samla ihop ytterligare nio platser – vilket inte räcker för att få majoritet.

En allians mellan socialdemokratiska PVDA och miljöpartiet GL vägrar allt samröre med Wilders.

Drygt en tredjedel av regeringspartiernas väljare vill att Sverigedemokraterna ska ingå i regeringen. Det visar en mätning som Indikator opinion gjort för Sveriges Radio Ekot.

Om man tittar på partierna enskilt vill 39 procent av Moderaternas väljare att SD ingår i regeringen, av Kristdemokraternas väljare vill 59 procent samma sak medan en betydligt mindre andel av Liberalernas väljare vill se SD i regeringen.

– En förklaring kan vara att moderata och kristdemokratiska väljare vill ta bort Sverigedemokraternas möjlighet att båda ha kakan och äta den, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator, till Ekot.

Frågar man alla väljare, oavsett partisympatier vill störst andel ha med Socialdemokraterna i en regering 59 procent.