I Kanada har urfolken ett starkare skydd och större möjligheter till påverkan när gruvor ska etableras. Där kan Sverige hämta inspiration, menar forskare från Luleå tekniska universitet, som har jämfört gruvetableringar i de två länderna.
Gruvbolaget Jokkmokk iron mines AB fick nyligen grönt ljus till att gå vidare med sina planer om en gruva i Gállok/Kallak i Jokkmokks kommun. Detta ledde till skarp kritik, inte minst från Svenska samers riksförbund.
– Återigen får industriintressena köra över miljö- och naturintressena. Och det i en nation som säger sig värna om mänskliga rättigheter, naturvärden och hållbarhet. Det känns lite paradoxalt måste jag säga, sade förbundets ordförande Matti Blind Berg till Syre, i samband med beskedet.
I Kanada finns det dock flera exempel på gruvetableringar som inte har orsakat några större konflikter. Det konstaterar forskare vid Luleå tekniska universitet, som har jämfört gruvetableringar i Kanada och Sverige i ett omfattande forskningsprojekt.
– Fall med ömsesidigt uppskattade samarbeten och partnerskap har vi egentligen inte hittat bland de svenska fallen vi har undersökt, säger Karin Beland Lindahl, projektledare och biträdande professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, i en presentation av studien.
I studien har forskarna analyserat samspelet mellan företag, urfolk och stat vid gruvetableringar i två svenska fall och tre fall i Kanada. De kunde bland annat se att konfliktnivån till viss del har med geografin att göra.
– I samarbetsfallen ligger gruvorna längre bort från där folk bor och verkar, de konkurrerar inte på samma sätt med till exempel renskötsel som i konfliktfallen. Men det är ändå inte hela förklaringen, så enkelt är det inte, säger Karin Beland Lindahl.
Forskarna kunde även se skillnader i företagens arbetssätt mellan Sverige och Kanada, samt mellan de olika fallen. I de kanadensiska samarbetsfallen såg de en betydligt mer utvecklad och formaliserad samarbets- och avtalskultur. En annan viktig skillnad handlar om rättigheter och regelverk, som generellt sett är starkare i Kanada. Där har urfolken ett starkare rättsligt skydd, möjligheter att göra en del av miljöbedömningarna och större möjligheter att få fall prövade i domstol.
I presentationen betonar Karin Beland Lindahl att forskarna inte tror att det är möjligt att importera färdiga lösningar från ett land till ett annat. Men väl fungerande instrument och arbetssätt kan användas som en inspirationskälla.
– En viktig lärdom för både företag och andra aktörer är att respektera urfolkens rätt att välja sin egen väg. I vissa fall kommer den vara förenlig med gruvdrift. I andra fall är den det troligtvis inte, säger Karin Beland Lindahl.
Läs mer:
“Regeringen kör fullständigt över samerna”
”En sorgens dag” – hård kritik mot regeringens beslut om gruva i Kallak
