De är en spretig grupp som kräver skräddarsydda lösningar för att komma in i samhället.

Gruppen ungdomar som varken arbetar eller studerar, kallad uvas, har varit ungefär lika stor, någonstans mellan 140 000 och 170 000 sedan man började mäta den för 15 år sedan.

Den här gruppen har varit ungefär så här stor under lång tid och därför finns det ett stort intresse för att försöka möta gruppens behov. Det är dels mycket individuellt lidande – socialt, psykiskt och ekonomiskt – men också en stor samhällskostnad, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

– Det gör att det är jätteviktigt att få de här ungdomarna att komma ut i studier eller på arbetsmarknaden.

Gruppen rymmer såväl ungdomar med NPF-diagnoser som funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa eller utländsk bakgrund.

– En gemensam nämnare är ofta att man inte är klar med sina gymnasiestudier, så det brukar vara vårt grundläggande budskap – se till att unga slutför gymnasiestudierna.

Skräddarsydda lösningar

Trots att gruppen är så pass stor har det forskats relativt lite på den. Frida Jonsson, forskare vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, arbetar med ett projekt om hur olika kommuner arbetar för att stötta ungdomarna till en meningsfull sysselsättning och vad som är viktigt för att öka deras möjligheter att försörja sig själv.

Att gruppen är så spretig gör att man måste fokusera på skräddarsydda lösningar snarare än standardiserade. Flexibilitet och följsamhet är ledord för att nå resultat.

– Man behöver vara känslig och öppen för att ungdomarna kommer in med olika förutsättningar. Det finns en heterogenitet i vilka utmaningar man har och vart man vill.

De som jobbar med den här gruppen ungdomar bör också vara medvetna om, och förberedda på, att mycket kan ändra sig. En ung person som suttit hemma och har flera års erfarenhet av misslyckanden i bagaget kanske inte alls vet vad den vill.

– Man behöver en verksamhet där man kan vara flexibel med att någon först vill en sak och sedan kan få upp ögonen för något annat. Man måste vara följsam och kunna byta spår.

Personalen central

Personalen i de verksamheter som arbetar med ungdomarna spelar också en oerhört viktig roll.

– Något vi ser som är otroligt centralt är personalen och hur de knyter an till deltagarna och bygger upp ett förtroende. Hur de bemöter dem, hur de tror på dem oavsett vad, hur allt sker i samspel med deltagaren.

Ofta tar personalen över ett ansvar som vilat tungt på ungdomarna och deras föräldrar.

– Personalen blir ofta spindeln i ett välfärdsnät som är otroligt fragmenterat.

Frida Jonsson pekar på det närmast oöverstigliga för en ung person som inte slutfört gymnasiet, har någon form av NPF-problematik, psykisk ohälsa och massor av misslyckanden bakom sig att på egen hand kontakta Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller socialtjänsten, lyckas ta sig till psykiatrin, ta reda på vilket ekonomiskt stöd man har rätt till och hur man får det.

– De här sakerna behöver ofta lösas för att deltagarna ska kunna ta sig framåt.

Tunga myndighetskontakter

Det finns ingen statistik, men bostadsmarknaden är tuff för unga människor utan försörjning och många blir kvar hemma hos sina föräldrar, som i sin tur får dra ett tungt lass, inte minst i kontakten med myndigheter.

– Ofta när ungdomarna kommer in verksamheterna vi tittat på tar kommunen över ett ansvar, en last, som föräldrarna släpat under lång tid och känner sig ofta ganska utbrända.

– Då kan föräldrarna ha sin föräldraroll, för den behövs fortfarande, men de behöver inte vara samordnare.

En stor och spretig grupp som kräver skräddarsydda lösningar som både kan ändras och ta tid är kostsam. Men både MUCF och Frida Jonsson anser att den måste få kosta.

– Det är ännu mer kostsamt om vi har den här gruppen sittandes hemma och inte arbetar. Det blir en enorm samhällskostnad säger Lena Nyberg på MUCF och får medhåll av Frida Jonsson.

– Det är ett problem i den tajta budgeten kommunerna jobbar under. Jag vet inte om man har så mycket val, det är också väldigt kostsamt att inte få dem i meningsfull sysselsättning. Problemet är då det kortsiktiga ekonomiska tänkandet från många aktörer, man ser inte de långsiktiga kostnaderna och konsekvenserna.

Även om gruppens storlek varit relativt konstant har man sett att den påverkas av hög- och lågkonjunktur. Vid en lågkonjunktur hamnar de som står långt från arbetsmarknaden ännu längre ifrån och det gör det än angelägnare att med skräddarsydda lösningar få fler ungdomar i sysselsättning. Frida Jonsson lyfter fram kompetensförsörjningen som beroende även av de ungdomar som i dag står utanför arbetsmarknaden.

– Hur ska vi kunna säkra upp välfärden med personal? Hur ska vi säkra upp omställningen till gröna industrier? Då behöver alla som kan jobba. Varken ur ett medmänskligt eller ett samhällsekonomiskt perspektiv har vi råd att lämna 140 000 ungdomar utanför.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Efter pandemin kämpade Sankt Görans sjukhus med personalflykt som ledde till att majoriteten av sjuksköterskorna på ortopedklinikens vårdavdelningar var från bemanningsbolag. Det gjorde att kostnaderna ökade och det blev svårare att upprätthålla rutiner. Men när ortopeden lockade med arbetstidsförkortning fick de många fler sökanden. 

Idén till arbetstidsmodellen där sjuksköterskorna jobbar 80 procent med heltidslön (vilket i praktiken innebär en extra ledig dag i veckan), kom delvis från sjuksköterskegruppen. Upplägget innebär att det behövs lite fler sjuksköterskor men är trots det avsevärt billigare än hyrpersonal. Det ekonomiska argumentet fick sjukhusledningen att godkänna ett tvåårigt pilotprojekt, med start under hösten 2023, skriver Vårdfokus.

Nu hoppas ortopeden att sjukskrivningar ska minska och att såväl vårdkvalitet som produktivitet går upp när personalen får bättre återhämtning.

– Jag får en helt annan livsbalans och återhämtning. Jag orkar mer när jag är på jobbet, jag kan ge bättre vård, säger sjuksköterskan Nasrin Soltani vid ortopeden.

Drygt en tredjedel av regeringspartiernas väljare vill att Sverigedemokraterna ska ingå i regeringen. Det visar en mätning som Indikator opinion gjort för Sveriges Radio Ekot.

Om man tittar på partierna enskilt vill 39 procent av Moderaternas väljare att SD ingår i regeringen, av Kristdemokraternas väljare vill 59 procent samma sak medan en betydligt mindre andel av Liberalernas väljare vill se SD i regeringen.

– En förklaring kan vara att moderata och kristdemokratiska väljare vill ta bort Sverigedemokraternas möjlighet att båda ha kakan och äta den, säger Per Oleskog Tryggvason, opinionschef på Indikator, till Ekot.

Frågar man alla väljare, oavsett partisympatier vill störst andel ha med Socialdemokraterna i en regering 59 procent.