Varför blev det sån uppståndelse kring sagostunder med dragqueens i glitter och peruker? Minst en lokalpolitiker, gissa från vilket parti, har försökt stoppa sagostunderna. Något bibliotek har fått ta in vakter. Kan det ligga språkliga missförstånd bakom en del av ståhejet?
Några dragqueens läser sagor för barn på biblioteken, och en oväntat chockerad högeropinion börjar hojta i högan sky. Ingen vill se sånt, säger de, och barnen kan bli skrämda. Men sagostunderna är populära, så det är nog någon annanstans skon klämmer. Kanske blir de själva lite osäkra när de möter en man i klänning, och kanske vill de att politiker ska bestämma i detalj hur sagostunderna ska se ut, så att de traditionella könsrollerna traderas utan variationer.
Dimmiga begrepp
Den plötsliga ilskan är importerad från USA, där den hänger samman med abortmotstånd, antifeminism och fientlighet mot hbtq-personer. Samt sympatier för Trump. I Sverige har dragqueens aldrig varit särskilt kontroversiella, så det verkar lite konstigt – om inte begreppen hade varit aningen dimmiga för många hade nog ingen blivit upprörd.
Drag är ett engelskt uttryck för könsöverskridande klädsel, som män i klänning och kvinnor i kostym. En dragshow är en show där artisterna uppträder i drag – After dark med Christer Lindarw och så. I allmänhet manliga kroppar med kvinnliga kläder snarare än tvärtom. Ja, kläder är ju inte levande varelser och har inga kön, så man kan kalla det kvinnligt kodade kläder. Men det förutsätter ju fortfarande att man hänger med på själva kodningen.
Dragqueens blandas ihop med transvestiter, som vanligen är män som gillar att klä sig i kvinnliga attribut. En dragqueen kan vara transvestit, en transvestit kan vara dragqueen, men det behöver inte hänga ihop. Och båda dessa blandas ihop med transsexuella.
På andra sidan
Trans- innebär att man överskrider eller överför något, som i en transaktion eller en transferering. Ibland betyder det den andra sidan, som i ordet transalpin. Andra sidan? I förhållande till vadå? undrar vän av ordning. Och svaret är att det är norr om Alperna som är den andra sidan – ordet transalpin kom nämligen till söder om Alperna. Det som ligger där är med samma terminologi cisalpint, vilket betyder att det ligger på den här sidan om Alperna, vilket det som sagt inte gör om man exempelvis befinner sig i Norden.
Den som är cissexuell har en könstillhörighet som stämmer överens med förväntningarna utifrån de kroppsdelar man har. En kvinna med bröst till exempel, eller en man med testiklar. Medan den som är transsexuell kanske uppfattas som en kvinna men identifierar sig som man eller tvärtom.
Det är alltså inte någon som klär ut sig, vare sig privat eller för en show. Och det är inte en sexuell läggning, det har inte med sexlivet att göra överhuvudtaget. Men det hörs ju inte på ordet.
Björnes magasin
Ordet sex betydde från början kön, det är latinskt och har hamnat i svenskan via franskan och engelskan. På 1600- och 1700-talet användes det ibland i den betydelsen, en vanvördig hovdam skulle till exempel straffas ”efter brottet, personen, stånd, wilkor och sexen”.
I betydelsen sexualitet verkar ordet ha börjat användas först på 1930-talet, och då dröjde det ändå lite innan det blev vanligt. Antagligen för att man helt enkelt inte talade om sex offentligt på det sättet. ”1963 var det år Ingmar Bergman sprängde sexvallen genom att framställa samlag och onani på vita duken” skrev Svenska Dagbladet i en nyårskrönika samma år.
Om man tror att ordet transsexuell beskriver sexualitet, och att dragqueens är transsexuella, kan man tydligen få för sig att bibliotekens sagostunder handlar om att sexualisera barn eller normalisera övergrepp. Vilket är som att tro att Björnes magasin handlade om djursex.
Långa kjolar
Där lämnar vi bakfötternas värld för den här gången. Jag började fundera över det här med drag, varifrån uttrycket kommer och så. Den engelska etymologiska ordboken hävdar att det sannolikt är ett skandinaviskt lånord, medan SAOB antar att det är inlånat från engelskan. Enligt Svensk etymologisk ordbok är det urgermanskt, en form av verbet *drazan, som betyder släpa.
Så vem har lånat ordet av vem? Ja, först var det gemensamt, urgermanskt. Sen delade språken sakta upp sig och ordförråd och uttal blev mer olika. Sen har ordet *drazan i olika versioner bollats fram och tillbaka mellan språken, kanske blivit bortglömda i ett språk och kommit tillbaka med en lite annorlunda betydelse.
Det engelska drag, i betydelsen kvinnokläder som en man har på sig, är tidigast känt från 1870. Det kan ha varit teaterslang – kvinnor fick ju inte stå på scen på de tidiga engelska teatrarna, utan rollerna spelades av män. Traditionen med män i kvinnoroller har levt vidare sen dess, speciellt i Storbritannien av USA.
Enligt Etymonline kallades kläderna ursprungligen drag på grund av de långa kjolarna som släpade över scengolvet. Det finns också en hypotes om att drag kan komma från jiddischordet trogn, som betyder ha på sig, och som i sin tur har samma ursprung.
En druga, flera drugor
Visst ja, det finns ett svenskt ord för en dragqueen också: gayslangordet druga. En druga, flera drugor – enligt Wikipedia kan det ha kommit till på After dark club på 1970-talet. Snart på ett bibliotek nära dig.
