De åtgärder som infördes under pandemins första våg och som framför allt reducerade biltrafiken förbättrade luftkvaliteten i flera europeiska städer. Enligt en färsk studie uppskattas att mer än 800 dödsfall kopplade till föroreningar har uteblivit.
Under pandemin har det för första gången funnits möjlighet att studera direkta effekter av minskade utsläpp inom ett urbant område. De åtgärder för att minskas smittspridningen som infördes på många håll i Europa innebar att vägtrafiken minskade avsevärt när skolor stängde, många arbetade hemifrån och inte heller gjorde andra kortare resor.
En studie som genomförts av Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) tillsammans med London School of Hygiene and Tropical Medicine (LSHTM) har undersökt kopplingen mellan luftkvaliteten i 47 större europeiska städer under pandemins första våg och den korttidsdödlighet som kan kopplas till luftföroreningar. Man tittade på de olika åtgärder som regeringar införde under perioden februari till juli 2020 och sedan på eventuella samband till de uppmätta nivåerna av kvävedioxid, ozon och de vanligaste skadliga partiklarna i luften.
Forskarnas huvudsakliga slutsats är att olika åtgärder gav olika resultat beträffande luftkvaliteten. Restriktioner som begränsade vardagslivet och innebar färre resor till arbete och skola hade störst påverkan på nivåerna av föroreningar. Forskarna uppskattar att mer än 800 förtida dödsfall kunde undvikas tack vare den förbättrade luftkvaliteten, som blev ett resultat av dessa åtgärder. Däremot hade restriktioner gällande längre resor, både inrikes och utrikes, inte lika stark effekt.
"Unika förutsättningar"
Städer i Spanien, Frankrike och Italien hade de största minskningarna av kvävedioxid under perioden, mellan 50 och 60 procent. Flest dödsfall antas ha undvikits i Paris, London, Barcelona, and Milano, och överlag sågs en minskning av kvävedioxid i hela Europa. För övriga ämnen var förändringen inte lika markant, men minskningen var större på platser som hade striktare lockdowns.
Forskarna hoppas att resultaten kan vara vägledande i framtida politiska beslut som gäller hur luften ska förbättras i städer.
– Nedstängningen under den första vågen av covid-19 hade ett högt pris, både hälsomässigt och socialt, men, den har skapat unika förutsättningar för att undersöka potentiella effekter av strikta riktlinjer för att minska föroreningar i urbana områden. Det här ”naturliga experimentet” har gett oss en glimt av hur luftkvalitet kan förbättras genom drastiska åtgärder för folkhälsan som skulle vara svåra att införa under normala omständigheter, kommenterar Antonio Gasparrini, professor i biostatistik och epidemiologi vid London School of Hygiene and Tropical Medicine och huvudförfattare till studien.
Läs mer:
Stadsluft orsakar 100 000-tals dödsfall
Här är sämst luft i Europa: ”Utsläppstrenderna går åt olika håll
