Radar · Morgonkollen

Värmebölja i Kina bakslag för klimatpolitiken

Boende i staden Chongqing försöker svalka sig i pölar som bildats i Jialingfloden, en biflod till Yangtze, när vattennivån sjunkit undan.

Värmeböljan i Kina kan vara den värsta någonsin. Boende plågas i hettan och låga vattennivåer har lett till elbrist i landet som till stor del förlitar sig på vattenkraft.
– Min gissning är att Kina kommer att accelerera och bygga kolkraft, säger Kinakännaren Karl Hallding.

(Uppdaterad) Sjuttio dagar av extremvärme och torka. Den kraftiga värmeböljan håller fortfarande sitt grepp om stora delar av Kina och plågar befolkningen med temperaturer runt eller över 40 grader.

Särskilt Sichuanprovinsen och områden i södra Kina är drabbade. En av Kinas viktigaste floder, Yangtze, som förser människor och jordbruk med vatten och landet med el, håller på att torka.

Kinas skördar är i fara och flera verksamheter och fabriker i Sichuan har tvingats stänga på grund av elbrist – som drivs på av en ökad användning av luftkonditionering.

Stora stenblock har blivit synliga i floden Jialing, en biflod till Yangtzefloden som rinner genom mångmiljonstaden Chongqing
Stora stenblock har blivit synliga i floden Jialing, en biflod till Yangtzefloden som rinner genom mångmiljonstaden Chongqing. Foto: Mark Schiefelbein/AP/TT

Kinas brännugnar

Värmeböljan är längre och värre än vanligt, men det är samtidigt vanligt med perioder av väldigt varmt väder i de regioner som nu är hårdast drabbade, påpekar Karl Hallding, Kinakännare och chefsanalytiker inom strategisk omvärldsanalys på innovationsmyndigheten Vinnova.

– Det är städer som i folkmun kallas för ”Kinas brännugnar”, för att det blir så hett på somrarna, säger Karl Hallding.

Vad som oroar Hallding än mer är just de låga nivåerna i Yangtzefloden, som nu är långt lägre än normalt.

– En lång torrperiod med höga temperaturer denna sommar har bidragit till situationen. Men Yangtzeflodens flöde har minskat konstant över många år.

Anledningar till det låga vattenflödet är en kombination av faktorer som har med klimatförändringarna att göra – att det rinner ner mindre vatten från Himalaya, brist på regn och en ökad vattenförbrukning. Vatten från Yangtzefloden leds dessutom om i konstgjorda floder norrut till det mycket torra Pekingområdet, vars mångmiljonbefolkning och tunga industri är beroende av den. Lägre flöde i Yangtzefloden kan därför komma att påverka vattenförsörjningen även i norra Kina.

– Det pekar på en mycket större problematik. Det är ingen engångsföreteelse som går att lösa med att stänga fabrikerna i några veckor.

"Uppenbar risk"

Företag som Toyota och batteritillverkaren Contemporary Amperex har tvingats stoppa sin verksamhet i provinsen där miljonstäder som Chengdu och Chongqing med mycket tillverkningsindustri som specialiserat sig på exempelvis solpaneler, bilkomponenter och batterier ligger.

– Det är globala värdekedjor som kommer att påverka problematiken runt komponentförsörjning i världen, vilket om igen pekar på att vi i Sverige eller Europa måste diversifiera vår försörjning av den här typen av komponenter och skapa en egen produktionsbas för det.

– Min gissning är att Kina kommer att accelerera och bygga kolkraft för att få bukt med det här problemet i framtiden. Risken är uppenbar att det ytterligare driver på Kinas satsning att bygga ny kolkraft vilket går stick i stäv med alla klimatplaner.

"Ingen ledartröja"

Kinas kolkraftverk går redan nu på full kraft för att möta behovet av el och landet är i färd med att köra ut det största kolkraftprogrammet i världen.

– Kina är väldigt sårbart för klimatförändringar och för ändå en så oambitiös miljöpolitik där man även i globala sammanhang försöker hindra mer ambitiösa lösningar. Kinesisk klimatdiplomati har ingenting att göra med att gemensamt med andra aktörer på bästa sätt hitta lösningar på klimatpolitiken, utan handlar om att stärka kommunistpartiets ställning i världen, säger Hallding.

Det är visserligen inte bara i Kina som klimatpolitiken kan anses gå emot klimatmålen. Men det finns en markant skillnad med Kina, som under president Xi Jinping blivit alltmer totalitärt och där utrymmet att kritisera och debattera klimatfrågor täppts till, och andra länder, enligt Hallding.

– Det har ofta framförts i västerländska medier att Kina har ledartröjan i klimatomställningen och att det är USA som är problemet. Kina har ingen ledartröja överhuvudtaget, men har lyckats framställa sig som ett grönt föredöme.

Värmeböljan i Kina

I över två månader har värmeböljan slagit mot delar av Kina. På 260 platser har värmerekord slagits, enligt statliga medier.

Över 240 städer har rapporterat temperaturer på över 40 grader den senaste veckan.

Värmeböljan har även slagit rekord vad gäller utsträckning, alltså den drabbade ytan.

Elproduktionen har påverkats av värmeböljan och i hårt drabbade provinsen Sichuan har flera fabriker tvingats stänga för att avlasta elnätet så att boende fortsatt ska kunna ha el.

Källa: Axios, NPR