Många av de politiska förslag som lagts fram den senaste tiden kränker barns rättigheter, anser Rädda Barnen och Bris.
– Just nu förmedlar man en bild av barn som jag tror är skadlig för hela vårt samhälle, säger barnrättsjuristen Karin Sjömilla.
Språktester för tvååringar, visitationszoner, screening för adhd för barn i vissa områden, samhällstjänst för nioåringar och familjeplanering för föräldrar i utsatta områden. Det är bara ett axplock av de förslag som fått barnrättsorganisationerna att reagera.
– De här förslagen signalerar en barnsyn som är rätt anmärkningsvärd. Man gör stor skillnad på barn och barn och pekar ut vissa grupper av barn som särskilt problematiska, säger Karin Sjömilla, som är barnrättsjurist på Rädda Barnen.
Barnrättsanalys saknas
Organisationerna menar att många av förslagen står i direkt strid mot barns mänskliga rättigheter, som Sverige åtagit sig att följa och fört in i lagstiftningen, och pekar på att det är tydligt att partierna inte gjort någon barnrättsanalys.
– Vi har mänskliga fri- och rättigheter som är inskrivna i grundlagen och har antagit både Europakonventionen och barnkonventionen som lag. Det sätter rätt stort tryck på att våra politiker lägger fram förslag som är förenliga med de mänskliga rättigheterna som barn har.
Många av de förslag som lagts fram är också svåra eller omöjliga att genomföra, hävdar Karin Sjömilla.
– Vissa av dem kanske går att genomföra, ur ett juridiskt perspektiv, men inte på det sättet de läggs fram. Men många av dem är inte ens genomförbara utifrån att de kränker mänskliga rättigheter på så stor nivå.
"Lyssna på barnen"
Rädda Barnen och Bris har också reagerat på att man inte tagit hänsyn till befintlig forskning och beprövad erfarenhet.
– Många av de här förslagen är det redan forskare som har bemött och sagt att det inte är bra förslag. Det är också viktigt som politiker att ta in.
Rädda Barnens och Bris förslag är att lyssna på vad barn och unga själva säger och vad de tycker att man ska satsa på, något de märker att politikerna inte har gjort.
– Många barn lyfter till exempel hur viktig skolan är och att man har lärare som tror på en och uttalar det, och vad det betyder när det är för få lärare.
– Man fokuserar på att vidta tvångsåtgärder mot barn i stället för hur man kan stärka och hjälpa. Det är ett långsiktigt trygghetssystem som måste byggas upp. Man måste satsa på socialtjänsten, på psykiatrin, på elevhälsan, på förskolan och skolan och jobba långsiktigt.
Lägger fram lista
Nu presenterar Rädda Barnen och Bris en checklista som de tycker att partierna ska kolla igenom innan de lägger fram ett förslag som berör barn:
+ Bygger förslaget på kunskap och erfarenheter från dem som förslaget gäller? Har vi pratat med barn, unga och familjer som grund till förslaget?
+ Bygger förslaget på beprövad kunskap, forskning och evidens?
+ Är förslaget förenligt med barnets mänskliga rättigheter som slås fast i grundlagen, Europakonventionen och FN:s konvention om barnets rättigheter?
– Titta på de här tre. Svarar man nej på en av dem – då lägger man inte fram förslaget, säger Karin Sjömilla.
Fakta: Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter antogs 1989.
Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar.
Den innehåller 54 artiklar, varav fyra är grundläggande principer som alltid ska beaktas vid frågor som rör barn:
1. Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
2. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
3. Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
4. Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.
Den 1 januari 2020 infördes barnkonventionen i svensk lag.
Källa: Unicef
Fakta: Europakonventionen
Den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) antogs 1950. Den har utökats flera gånger genom tilläggsprotokoll.
Sedan 1995 är Europakonventionen svensk lag – lagen om den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Skyddade rättigheter är bland annat rätten till opartisk prövning av frihetsberövanden, rätten till offentlig rättegång inför opartisk domstol i civil- och brottmål, samvets- och religionsfrihet, yttrandefrihet, församlings- och föreningsfrihet, skydd av privat- och familjeliv, äganderätten, förbud mot misshandel med mera.
