EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet har nu diskuterat klart och enats om formuleringarna i nya Digital services act (DSA). Lagreformen ska reglera marknaden för sociala plattformar (DSA) och marknadsplatser (DMA) på internet och tvinga de stora nätaktörerna att ge rättvisa villkor för andra företag och konsumenter som använder deras tjänster.

Måltavlorna för förslagen är tydliga: bland dem de amerikanska jättarna Amazon, Apple och Google med dess moderbolag Alphabet, samt kinesiska Alibaba.

Bolagen måste, enligt lagförslaget, exempelvis både agera på och förebygga innehåll som klassas som olagligt och ta tuffare tag mot porrsajter, reklam riktad mot minderåriga samt försöka klargöra för användarna hur företags algoritmer fungerar.

Ska kunna överklaga

Därtill måste de informera användare när innehåll anmäls, samt varna användare innan en eventuell avstängning från plattformen.

Avstängda användare ska även ha möjlighet att överklaga beslut från digitala plattformar, skriver tekniksajten Sweclockers.

Det som är olagligt offline också måste vara olagligt online”. – Europeiska unionens råd.

Parallellt med DSA finns förslaget DMA (Digital markets act) som är det andra benet i EU:s nya lagkombo och främst rör konkurrensen mellan olika bolag, ett sätt att undvika att jättar som Amazon, Google och Apple blir ännu större.

DMA ska bland annat hindra företag från att använda personligt riktade annonser, och göra det möjligt att ta bort förinstallerade appar på enheter. DMA ska även säkerställa rättvis konkurrens mellan techbolag.

Den preliminära överenskommelsen ska nu godkännas av rådet och Europaparlamentet – införande av lagen lär dröja till tidigast 2023.

Läs mer: 

Tuffa nätregler godkänns av Europaparlamentet

Polisens fick 2020 möjlighet att genom tekniska hjälpmedel ta sig in i misstänktas mobiltelefoner, datorer och mejlkonton.

På grund av att metoden innebär en så pass stor integritetskränkning, så gjordes lagen om hemlig dataavläsning tillfällig fram till sista mars 2025.

Nu har hemlig dataavläsning utvärderats. Utredaren, hovrättspresident Ylva Norling Jönsson, anser att lagen bör permanentas, eftersom verktyget är polisens vassaste hemliga tvångsmedel.

– Man kan komma åt krypterad information som inte är åtkomlig genom andra hemliga tvångsmedel, säger hon.

Norling Jönsson pekar på att hemlig dataavläsning använts i mer än dubbelt så stor omfattning än vad man bedömde skulle bli fallet när lagen infördes.

– Det tycker jag ändå tyder på att den är ganska vass, säger hon.

Slå på kameran

Enligt Åklagarmyndigheten användes hemlig dataavläsning mot 365 personer under 2022. I 23 procent av ärendena bidrog de inhämtade uppgifterna till att den misstänkte kunde åtalas.

Utredningen föreslår nu en viss utökning av tillämpningsområdet för hemlig dataavläsning.

Polisen har efterfrågat en möjlighet att kunna slå på en mobiltelefons eller dators kamera för att även kunna utreda vem som ”skäligen” kan misstänkas för ett brott. Det föreslås nu bli möjligt.

– Det kan vara viktigt om man till exempel vet att de begås allvarlig brottslighet från en mobiltelefon eller dator, men inte vet vem som använder datorn, då kan det vara viktigt att kunna slå på kamerorna, säger Norling Jönsson.

Det föreslås också förenklade bestämmelser som gör att det blir lättare att utfärda tillstånd till polisen att få använda sig av hemlig dataavläsning.

Dessutom ska all lagrad information på till exempel en dator få hämtas in under den tiden hemlig dataavläsning pågår, oavsett hur länge sedan det var som informationen skapades.

Ökad risk

För att stärka integritetsskyddet föreslås tydliga regler om att information och uppgifter som samlats in, men inte får granskas och bearbetas, ska förstöras. Den hemliga dataavläsningen ska även dokumenteras bättre, vilket underlättar kontroller av att allt gått rätt till.

Utredaren medger att förslagen innebär en ökad risk för den personliga integriteten, men anser att de ändå är proportionerliga i förhållande till vad man uppnår i brottsbekämpningen.

Norling Jönsson påpekar att staten visserligen har en skyldighet att se till att integriteten inte kränks mer än absolut nödvändigt när brott utreds. Men hon understryker att staten också har en skyldighet att skydda individer från den integritetskränkning det innebär att bli utsatt för ett brott av andra.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) bedömer att de samlade förslagen kommer att leda till att hemlig dataavläsning blir ännu mer rättssäker än i dag.

– Min utgångspunkt är att den här lagstiftningen ska permanentas på det sätt utredaren föreslår, säger han.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Det tidigare styrande partiet VVD sade direkt efter valet 22 november att ett regeringssamarbete med Wilders PVV (Frihetspartiet) var otänkbart.

Det senaste bakslaget för Wilders kom när det nybildade konservativa partiet NSC på onsdagen stängde dörren för samarbete.

”I en helhet ser inte NSC någon grund för att inleda samtal med PVV om att bilda en majoritets- eller minoritetsregering”, skrev partiledare Pieter Omtzigt som förklaring till beslutet.

NSC fick 20 platser i parlamentet.

Han förklarade att PVV:s valmanifest ”innehåller åsikter som enligt vår åsikt strider mot vår konstitution, och där drar vi en klar gräns”.

Ytterhögerledaren och främlingsfientlige Wilders parti behöver 76 av de 150 stolarna i parlamentet för att kunna bilda regering. Trots mer än en fördubbling till 37 platser i parlamentet så stod hans enda hopp till en koalition.

Kvar finns bland annat landsbygdspopulistiska BBB med sju platser i parlamentet. Ytterligare partier långt ut på högerkanten skulle kunna samla ihop ytterligare nio platser – vilket inte räcker för att få majoritet.

En allians mellan socialdemokratiska PVDA och miljöpartiet GL vägrar allt samröre med Wilders.