Koldioxidutsläppen beräknas öka under mandatperioden

I nästan tjugo år har Sveriges utsläpp minskat stadigt, med undantag för när ekonomin studsat tillbaka efter ekonomisk kris eller pandemi. Men nu väntas utsläppen av koldioxid öka på grund av åtgärder som kommer att beslutas om i Sveriges riksdag. Det enligt en ny analys av flera miljöorganisationer och konsultföretaget PWC. Sammanlagt har de tittat på hur riksdagens partier ställer sig till tolv utvalda klimatåtgärder som tillsammans har stor effekt på klimatutsläppen. Istället för att minska ser den nya regeringens klimatpolitik ut att öka utsläppen.

– Även om man sammanställer flera olika åtgärder tillsammans och utgår från det som partierna sagt, kvarstår en stor ökning i en tid när Parisavtalet bygger på att alla gör sin del och minskar sina utsläpp, säger Erik Pihl, doktor i energiteknik och sakkunnig på Naturskyddsföreningen.

Den klimatåtgärd som har störst betydelse för slutresultatet givet de förändringar partierna föreslår är reduktionsplikten. Det vill säga det styrmedel som anger hur mycket biobränsle som ska blandas in i bensin och diesel fram till 2030. Med de förändringar av reduktionsplikten som aviserats bedöms utsläppen öka med 23-24 miljoner ton från 2023 till 2026 – av de 25 miljoner ton som regeringens åtgärder totalt skulle innebära i ökade utsläpp. En ansenlig mängd, tycker Erik Pihl.

– Det är mycket, vi har så klart inte tagit in alla åtgärder i beräkningen men en väldigt stor del. Om man utgår från vad som skulle ske med nuvarande åtgärder, skulle man kanske släppa ut mellan 160 och 180 miljoner ton (under mandatperioden, reds. anm.). Att då öka med 25 miljoner ton skulle vara en ökning med mer än tio procent, säger han.

Ett argument som förekommit under valrörelsen för att tona ned allvaret i att utsläppen ökar med sänkt reduktionsplikt är att biobränslet ändå kommer att användas, fast någon annanstans i världen och bidra till utsläppsminskningar där. Hur ser ni på det argumentet?

– Det stämmer delvis men det som länder som Indien, Kina och USA ser när Sverige redovisar sina utsläpp till FN, det är att utsläppen de facto ökat, även om man har som ursäkt att vi använder mindre biobränsle.

Något Erik Pihl menar kommer att försvåra arbetet med att övertala utvecklingsländer att minska sina utsläpp under de internationella klimatförhandlingar som äger rum varje år. Samtidigt understryker han att reduktionsplikten i sig inte är nödvändig – men att den utsläppsminskning den står för är det.

– Men man måste inte använda reduktionsplikten som åtgärd, tar man bort den kan man uppnå den här effekten om man har bra politik på andra sätt. Till exempel en accelererad elektrifiering och minskad trafik genom andra åtgärder.

Regeringen har sagt sig vilja skynda på elektrifieringen, räcker inte de satsningarna?

– Det finns en liten satsning på att bygga ut laddinfrastruktur. Men det kommer förmodligen behövas kraftfullare åtgärder. Det är också tydligt att elektrifiering i sig inte räcker. Man måste ha en större paljett av åtgärder. Det finns en så stor bilpark och vi kommer inte nå målet om 70 procent minskning (till 2030 jämfört med 2010 reds anm) bara genom att elektrifiera. Det blir väldigt väldigt svårt.

Samtidigt är skillnaderna mellan de olika partiernas politik stor. Inte bara mellan blocken utan också inom den nya regeringen och regeringsunderlaget. Om klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) ensam hade att styra över de närmsta fyra årens klimatpolitik, skulle det se ljusare ut. Skillnaden mellan Liberalernas och Sverigedemokraternas politik är mer än 35 miljoner ton vid en jämförelse av deras egna positioner i granskningens utvalda frågor. Det motsvarar nästan tre fjärdedelar av Sveriges årliga utsläpp.

– Det är anmärkningsvärt att det är så stor skillnad på två partier som ändå ingår i samma regeringsunderlag. Det är helt olika inställning, säger Erik Pihl.

Med bakgrund av det. Vad har ni för förväntningar inför nästa klimathandlingsplan?

– Vi hoppas att regeringen kan ta frågan på allvar och inte bara anammar Sverigedemokraternas politik. Om man tar bort åtgärder ska man kompensera med andra åtgärder. Det vore extremt pinsamt för den här regeringen och för Sverige som helhet om man antar politik som innebär ökade utsläpp.