I förra veckan uppmanade USA:s senat, enhälligt, den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag och flera nationer att rikta in sig på den ryska militären i alla utredningar av krigsförbrytelser som har begåtts under Rysslands invasion av Ukraina.

Detta har förvånat en del, då både USA själva och Ryssland valt att stå utanför Internationella brottmålsdomstolens ICC.

Så sent som i september 2020 svartlistade USA chefsåklagaren vid ICC, Fatou Bensouda, och införde sanktioner mot henne för att hon begärt en utredning om krigsbrott som begåtts i Afghanistan av talibanerna, den afghanska militären, eller amerikanska styrkor.

Även en divisionschef på ICC som deltog i utredningen svartlistades.

Sanktionerna som USA:s dåvarande president Donald Trump godkänt och som innebar hot om inreseförbud till USA och därmed tillträde till FN-byggnaden i New York, samt att personliga tillgångar frystes.

Den amerikanska kongressen har även godkänt en lag (– Warner Amdt. No. 3597 antagen 2 augusti 2002) som ger presidenten rätt att använda ”alla medel”, även militära, för att frita amerikansk personal som hålls frihetsberövade av ICC – som i teorin skulle kunna innebära en amerikansk militärinsats på holländskt territorium.

Starka reaktioner mot USA:s sanktioner

ICC reagerade med att fördöma USA och menade att det var ett försök till att påverka domstolens oberoende.

”Dessa tvångsmedel, riktade mot en internationell rättslig institution och dess tjänstemän, saknar motstycke och utgör en allvarlig attack mot domstolen, Romstadgans system för internationell straffrätt och rättssäkerheten i stort”, hette det i ett uttalande från ICC.

Även EU och en rad andra länder reagerade mot USA:s sanktioner och hot mot ICC och tog händelsen vidare till FN.

Flera människorättsgrupper reagerade också mot USA:s sanktioner. Richard Dicker, chef för internationell rättvisa på Human rights watch, kallade det en ”häpnadsväckande perversion av amerikanska sanktioner”.

”Trumpregeringen har förvrängt sanktionsverktyget för att förhindra rättvisans gång, inte bara för enskilda offer för krigsbrott, utan även för offer för övergrepp över hela världen som vänder sig till Internationella brottmålsdomstolen för att få rättvisa”, skrev Richard Dicker, i en kommentar.

Biden häver sanktioner mot ICC-åklagare

Men för nästan precis ett år sedan hävde USA sanktionerna mot ICC:s Fatou Bensouda. President Joe Biden sa att sanktionerna varken varit effektiva eller lämpliga, men att USA ”med kraft” kommer att skydda nuvarande och tidigare personal från alla försök från ICC:s sida att utöva juridisk makt mot dem.

Utrikesminister Antony Blinken betonade att USA fortfarande är starkt oenigt om ICC:s agerande i frågan om en utredning om huruvida amerikanska soldater begått krigsbrott i Afghanistan, samt om israeliska krigsbrott på palestinska områden.

– Däremot anser vi att våra synpunkter om dessa fall bäst tas upp via samtal med berörda i ICC:s process, snarare än via sanktioner”, sa Antony Blinken i ett skriftligt uttalande.

Läs mer: 

USA svartlistar ICC:s chefsåklagare