De offentliga socialförsäkringarna täcker en allt mindre del av inkomstbortfallet när personer blir sjuka, arbetslösa eller föräldralediga. Så ser det dominerande mönstret ut från 1990-talet fram till slutet av 2010-talet, enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).
Inspektionen för socialförsäkringen, en myndighet ”som arbetar för en effektiv och rättssäker socialförsäkring”, har i dag släppt en rapport där man har studerat utvecklingen av bidragsnivåer och inkomsttak i socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen sedan början av 1990-talet fram till 2018.
Det dominerande mönstret är att fler socialförsäkringar har urholkats under perioden, framför allt på grund av att inkomsttaken i de försäkringar som ska ersätta inkomstbortfall inte har följt löneutvecklingen. 1992 hade till exempel 14 procent av männen och 2,4 procent av kvinnorna inkomster över inkomsttaket i sjukpenningen. 2017 var motsvarande andelar 57,4 procent av männen och 37,8 procent av kvinnorna.
– Socialförsäkringen ersätter under den studerade perioden i genomsnitt en allt mindre andel av den förlorade arbetsinkomsten när individer inte kan arbeta, säger Carolin Sjöholm, utredare vid ISF, i ett pressmeddelande.
Följer prisutveckling men inte löner
När ersättningar från exempelvis sjukpenningen och föräldrapenningen inte längre är proportionerliga mot den uteblivna arbetsinkomsten utgör försäkringarna inte längre samma ekonomiska trygghet, konstaterar rapporten. Om inkomsttaken däremot skulle kopplas till inkomstutvecklingen, så skulle andelen vars inkomster landar över taken inte behöva minska i takt med reallöneutvecklingen.
Flera av garantiersättningarna, såsom garantipensionen och garantiersättningen i sjukersättningen, är kopplade till prisbasbeloppet och följer därmed prisutvecklingen. Men det kompenserar fortfarande inte för att reallönerna ökar.
Senast vid årsskiftet höjdes garantinivån i sjukersättningen rejält, en åtgärd som dock faller utanför rapportens granskningsområde i tid. Mönstret är dock detsamma – när höjningen väl sker har nivåerna legat stilla under längre tid. När till exempel det allmänna barnbidraget höjdes 2018 var det första gången sedan 2006, och bidragets faktiska värde hade då gradvis sjunkit med 11 procent.
– Vi ser en stor effekt vid tidigare höjningar, och det är positivt, men konstruktionen av försäkringen är densamma, och om lönerna ökar snabbare än priserna kommer försäkringens värde att fortsätta urholkas, säger Carolin Sjöholm till Syre.
"Tappar förtroende"
Det kan i sin tur leda till att viljan att bidra till systemet sjunker.
– Dels bland individer med högre inkomst som hamnar över inkomsttaken, men även bland dem som får bidrag som kanske avser att minska skillnader i levnadsstandard mellan grupper. Om de halkar efter kan det innebära att också hushåll med lägre inkomst tappar förtroende för systemet.
Inspektionen för socialförsäkringen tar inte ställning i frågan om hur försäkringarna bör utformas.
– Det är en politisk bedömning, vi framhåller att det är viktigt att titta på konstruktionen av förmånerna eftersom det påverkar möjligheterna för förmånerna att fylla sitt syfte, säger Carolin Sjöholm.
Läs mer:
Så har sjukförsäkringen försämrats steg för steg sedan 1970-talet
Budgeten: Rejäla lyft för sjuka – men inte mer i försörjningsstöd
