Hårda förhandlingar väntas efter valet innan det blir tydligt hur den kommande klimatpolitiken kommer att se ut. Men så här säger partierna själva, när de under en valutfrågning idag fick frågan om hur deras skarpaste förslag ser ut för att nå deras respektive klimatmål.
Socialdemokraterna, Annika Strandhäll, miljö- och klimatminister. Mål: 2045.
– Vi fokuserar på att ställa om de stora utsläpparna. Den tunga industrin, transportsektorn och göra vad som krävs för att nå fram där. Sedan är det också så att enligt Naturvårdsverkets senaste analys, kan transportmålet faktiskt nås till 2030 – och vi ser också, att med befintlig politik kommer vi att både klara 2030-målet och 2040-målet. Men ska vi klara 2045-målet, så behöver vi skruva upp tempot ytterligare och göra mer.
”Det är de bredare tagen som krävs”
Moderaterna, Jessica Rosencrantz, miljö och klimatpolitisk talesperson. Mål: 2045.
– Jag tror framförallt att vi behöver mer ren el för att ställa om både industrier och transporter, så det kommer vara absoluta nyckeln – att vi får fram mer ren el. Både vatten, vind och kärnkraft, det är just industrierna och transporterna som är de stora utmaningarna, där måste vi få ned utsläppen. Och då tror jag till exempel inom transportsektorn, att vi måste bygga ut laddinfrastrukturen mycket snabbare än vad görs i dag, så fler vill köpa den där elbilen. Men också gå fram med gemensamma åtgärder på EU-nivå för att ställa krav för att alla elbilar ska vara utsläppsfria inom bara några år. När det gäller industrisidan ser vi att många företag vill ställa om men att det hindras av tillståndsprocesser. Det kan ta upp till tio år för vissa miljötillstånd, som handlar om att man vill göra något bra men inte får möjlighet. Och använda ny teknik som till exempel infångning och lagring av koldioxid, de benen tror jag kommer att göra att vi faktiskt kan lyckas med klimatomställningen. Men tyvärr är det för mycket fokus på små åtgärder, symbolpolitik men inte de breda tagen som krävs.
”Vi vill skärpa klimatpolitiken”
Miljöpartiet, Per Bolund, språkrör. Mål: 2035.
– Det viktigaste är att vi gör det vi säger och då är det en viktig varudeklaration för alla som tittar på det här inslaget att jag står här tillsammans med sju andra partier som nu går till val på att höja utsläppen. Man vill göra det billigare att använda fossila bränslen och man monterar ned klimatpolitiken, på det sättet kommer vi inte att klara av att nå några klimatmål – eller att få ett hållbart klimat i framtiden. Sedan vill vi också skärpa klimatpolitiken, ha skarpare klimatmål, införa en koldioxidbudget och föra in en utfasningslag för de fossila bränslena så att vi faktiskt uppnår ett stoppdatum för när de ska sluta användas. Vi vill använda de naturbaserade lösningarna mycket mer och se till att vi har ökade kolsänkor, inte minst vill vi återväta våtmarker som ju står för lika stora utsläpp som alla bilar gör i Sverige, varje år. Sedan vill vi också använda koldioxidinfångning, så vi har en bred repertoar.
”Klimatet är en energifråga”
Liberalerna, Helena Gellerman, klimatpolitisk talesperson. Mål: 2045.
– Vi tror på att vi ska kunna nå det till senast 2045 – och våran politik handlar om elektrifieringen, att elektrifiera transporterna och elektrifiera industrin. För att vi ska klara det, att bygga ut laddinfrastruktur och gå över till fossilfritt stål, så måste vi bygga ut eldistributionen. Vi behöver dubblera den till 2040. Det är oerhört viktigt att vi börjar satsa på ny storskalig produktion, redan nästa mandatperiod. Men det här kommer inte räcka. På kort sikt tror vi att det är väldigt viktigt att vi startar koldioxidinfångning. Vi har ett mål om att till 2030 fånga in tio miljoner ton varje år, vi tror också att vi behöver återväta våra torvmarker. Det har också lika stor potential. Det är lika mycket som personbilstrafiken släpper ut i dag. Men det är viktigt att förstå att klimatet är en energifråga. Och det handlar om att vi måste öka elproduktionen i Sverige.
”Sverige bör handla upp fler utsläppsrätter”
Kristdemokraterna, Liza-Maria Norlin, kandidat till riksdagen. Mål: 2045.
– Det är flera saker som behövs. För oss är nyindustrialiseringen och teknikutvecklingen otroligt viktig i den här omställningen. Jag som gärna pratar digitalisering ser att med hjälp av grön data och ai kommer vi att kunna hjälpa till i omställningen som behövs, sedan är skogen nyckeln. Den kan göra klimatnytta på flera olika sätt och kan ersätta betydligt mera klimatskadliga produkter och ämnen. Klimatfrågan är global och det lyfter vi ofta och här har EU en nyckelroll och handeln med utsläppsrätter. Vi har sagt från Kristdemokraternas sida att Sverige bör handla upp fler utsläppsrätter för att genom det också kunna annullera utsläppsrätterna. Koldioxidinfångning för de stora utsläpparna är också viktig för att det här ska hända fort. Elektrifieringen är helt avgörande, där behöver vi fossilfri el. Sedan ska Sverige och EU vara en förebild, där vi kan kombinera grön omställning med tillväxt och nyindustrialisering.
”Ett förslag på en historisk investering”
Vänsterpartiet, Elin Segerlind, klimatpolitisk talesperson. Mål: 2035
–Vi tycker att det är politikens ansvar att ta fram lösningar så att var och en av oss ska kunna ställa om, både som individer och som samhälle och företagare. Då är det vi som behöver se till att det finns ekonomiska förutsättningar eller infrastruktur – för att vi ska komma i mål. Då har vi ett förslag om en historisk investering om 700 miljarder, där vi säger att vi ska slopa överskottsmålet och istället lägga de här pengarna på transport, energi och bostäder. För det andra vill vi ha en statlig omställningsfond och en grön investeringsbank med kapital att investera i ny teknik, framförallt för företag. Sedan vill vi fasa ut de skadliga subventionerna över tid och vill att Sverige ska ha en handlingsplan för hur det ska se ut. Sedan vill vi skärpa klimatmålen och införa en koldioxidbudget. Våra utsläpp ökar, ska vi hitta ramen för hur vi ska agera för att minska utsläppen, ser vi att en koldioxidbudget är centralt för att nå dit. Sedan handlar det självklart om restaurering av natur och värdefulla skogar.
”Vi kan tillverka klimatsmarta produkter”
Sverigedemokraterna, Martin Kinnunen, klimatpolitisk talesperson. Mål: Inget men skriver under på Parisavtalet om att begränsa uppvärmningen till en bra bit under två grader och sträva mot 1,5 grader.
– Man måste upphöra med en självdestruktiv politik. Man kan inte ha en politik som gör det omöjligt att producera cement i Sverige till exempel, som Miljöpartiet och Socialdemokraterna var på väg att hamna i. Här har vi en möjlighet att tillverka en betydligt mer miljömässigt hållbar cement än andra länder, som vi sedan också potentiellt kan sprida till andra länder för att på så vis tränga undan utsläpp såväl i Sverige som i utlandet. Så hur vi kan jobba med att tillverka klimatsmarta produkter i Sverige, det är en nyckel för hur vi kan minska utsläpp såväl i Sverige som i andra länder. Elektrifieringen är så klart också en nyckel här. Sedan tror vi också att det finns möjlighet att arbeta med koldioxidinfångning och sådana projekt i Sverige.
”En rivstart för en cirkulär ekonomi”
Centerpartiet, Martin Ek, miljöpolitisk talesperson. Mål: 2040
– Vi måste komma åt de stora utsläppskällorna, se till att ställa om cementet, stålet och kemiindustrin. Det gäller att hålla i och hålla ut. Det handlar om att ställa om transporterna, elektrifiering men också värna reduktionsplikten, så vi kan köra mer på biobränslen och mindre på fossil energi. Det handlar om att vi behöver ta omställningen till andra sektorer. Till exempel måste jord- och skogsbruket få en färdplan mot fossilfrihet. Sedan vill jag ta ett område som inte tagits av de andra partierna. Och det handlar om resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, för här behöver vi en rivstart under nästa mandatperiod. Det handlar om att se till att få igång återvinningen och återbruket, samt att se till att vi har samma verktyg där när det gäller energisidan. Sist men inte minst, så har vi ett internationellt ansvar som vi inte ska backa från. Det handlar om att stå fast vid vårt åtagande i Parisavtalet men också använda det svenska biståndet för att se till att andra kan göra samma omställning som vi gör. Tyvärr finns det partier i svensk politik som vill kapa stora delar av det svenska biståndet, vi vill göra tvärtom. Vi vill effektivisera och se till att det riktas mer bistånd mot hållbar omställning.
Utfrågningen arrangerades av Naturskyddsföreningen och kan ses i sin helhet här.
