Radar · Morgonkollen

Kurder i skruvstäd – attackeras från flera håll

En elstation i samhället Taql Baql i den syriska provinsen al-Hasakah efter de turkiska attackerna i söndags.

De attackeras av Turkiet i Syrien och Irak. Även Iran angriper dem i Irak och inne i Iran slår säkerhetsstyrkorna ner deras protester mot regimen med brutalt våld.
Kurdiska grupper är mer ansatta än vanligt – militärt, politiskt och humanitärt.

Sedan i våras har Turkiets president Recep Tayyip Erdogan talat om att inleda en ny offensiv i norra Syrien. Efter det att Turkiets regering anklagat den terrorstämplade kurdiska rörelsen PKK för att ligga bakom bombdådet i Istanbul häromveckan, då sex människor dödades, inleddes flyganfallen i söndags.

Den kurddominerade SDF-alliansen ska ha gått till motangrepp, enligt Storbritannienbaserade Syriska människorättsobservatoriet (SOHR).

Den humanitära situationen för kurderna i nordöstra Syrien var redan tidigare svår, och landet står inför ytterligare lidande, enligt en rapport från FN:s människorättsorgan OHCHR som publicerades redan i september.

”Miljoner lider och många dör i flyktingläger, samtidigt som resurserna blir knappare och givartröttheten ökar. Syrien har inte råd med en återgång till större strider, men det är dit det kan vara på väg”, sade FN-kommissionens ledare Paulo Pinheiro då.

Kartan visar kurdiska områden i Turkiet, Iran, Irak och Syrien
Kartan visar kurdiska områden i Turkiet, Iran, Irak och Syrien. Foto: Anders Humlebo/TT

Bistånd stoppas

Det allvarliga humanitära läget hänger till stor del ihop med Syrienkriget som har pågått i elva år. Men det har också att göra med att olika parter, inte minst Assad-regimen, har hindrat bistånd från att komma in över gränserna, säger Syrienkännaren och Mellanösternanalytikern Aron Lund vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Det gäller vanligt folk som bor i sina städer, men allra värst är det för dem som antingen har blivit tillfångatagna eller har tvingats fly under kriget och som nu lever i tältläger i den här regionen, säger han.

– De är helt beroende av att det körs ut mat, vatten och mediciner, och det görs oftast inte.

USA en allianspartner

De kurdiska grupperna som styr norra Syrien och som nu attackeras av Turkiet har visserligen en stor och mäktig allierad i USA, som har behövt dem i kriget mot IS.

Men USA är samtidigt allierat med Turkiet genom Nato, vilket innebär att USA kan protestera mot de turkiska anfallen – men inte så högt att relationerna med turkarna bränns, säger Aron Lund.

Även andra länder är försiktiga i sin kritik mot Turkiet, något som inte är oväntat med tanke på Natoprocessen där Turkiet kan stoppa Sveriges inträde. PKK är dessutom terrorstämplat av bland annat Turkiet, USA och EU – men säger sig inte ligga bakom Istanbuldådet.

Sedan Joe Biden blev president i USA har landets Syrienpolitik i stort sett inneburit att USA stannar kvar och behåller status quo, säger Aron Lund.

– USA:s politik går ut på att försöka hålla området stabilt, se till att det inte blossar upp nya strider, se till att man kan få in bistånd så att inte folk svälter ihjäl i stor skala och se till att man fortsätter att hantera IS och problemen med Assads påtryckningar, Rysslands påtryckningar och Turkiets påtryckningar så gott det går.

USA leder den internationella SDF-alliansen mot terrorgruppen IS, där det finns fler länder än USA som är allierade med de kurdiska grupperna i norra Syrien.

– Men USA drar 99 procent av lasset, så skulle USA lämna så är saken klar. Ingen annan skulle stå kvar då. Alla andra är med i den mån USA är med, säger Aron Lund.

Kurder i Irak

Den turkiska offensiven riktas också mot kurdiska mål i Irak, där andra kurdiska grupperingar styr. Där fortsätter också Iran med militära anfall mot grupperna som de anser är ”separatistiska anti-iranska terroristgrupper” som anklagas för att elda på demonstrationerna i Iran de senaste månaderna.

Protesterna startade efter kurdiska 22-åriga Mahsa Zhina Aminis död. Hon avled i den hårdföra moralpolisens förvar, dit hon tagits anklagad för att inte ha täckt sitt hår tillräckligt mycket.

Även i Irak har USA starka band till kurdiska grupper sedan Irakkriget 2003.

– USA har hela tiden haft kurderna som en ganska pålitlig partner. När andra delar av Irak har varit stökiga har man kunnat luta sig mot kurderna, och det fortsätter, säger Aron Lund.

Fakta: Kurdiska grupper i Turkiet och Syrien

Kurdistans arbetarparti (PKK) grundades 1978 som ett marxistiskt parti.

Rörelsens mål var en kurdisk stat i sydöstra Turkiet samt angränsande delar av grannländer.

1984 tog PKK till vapen mot den turkiska staten i kampen för självständighet.

PKK är terrorstämplat av Turkiet, EU och USA.

År 2015 beräknades runt 45 000 människor ha dödats under 30 års strider mellan turkisk militär och PKK.

I polariseringen har många kurder börjat stödja PKK även om de inte nödvändigtvis sympatiserar med organisationens långsiktiga mål.

I Syrien har motståndet mot terrorrörelsen IS till stor del utgjorts av Syriens demokratiska styrkor (SDF), som domineras av den kurdiska YPG-milisen.

YPG (Folkets försvarsenheter) är den väpnade grenen av PYD (Demokratiska unionspartiet), som är det största politiska partiet bland kurder i Syrien.

Turkiet likställer YPG och PYD med PKK. Såväl regeringsföreträdare som statligt kontrollerade medier benämner dem i princip som en och samma entitet.

Gruppen TAK (Kurdistans frihetsfalkar), en grupp som beskrivit sig som en utbrytargrupp från PKK, tog på sig ansvaret för en lång rad blodiga dåd som också drabbade många civila i Turkiet mellan år 2005 och 2017.