Verkligheten är den bästa skolan, ansåg pedagogen Célestin Freinet. Han varken ville eller kunde stå i katedern och predika. Naturen och samhället blev läromedel för barnen i hans skola, och det var lika viktigt för honom att lyssna på eleverna som att de lyssnade på honom. Tove Lundin har träffat honom och fått en omöjlig intervju, som kom henne att tänka på sin egen skoltid.
