Radar · Utrikes

Oppositionsparti störst i nytt finländskt val

Samlingspartiets ledare Petteri Orpo utropade seger i Finlands första välfärdsområdesval.

Finland har hållit ett nytt slags val på regional nivå för första gången. Oppositionella Samlingspartiet knäppte regeringspartierna på näsan, men det var få som intresserade sig.

Sedan en stor reform i somras finns 21 så kallade välfärdsområden i Finland, delvis motsvarande svenska regioner, som ska sköta bland annat vård och omsorg, socialtjänst och räddningstjänst.

I det allra första valet till dessa områden blev oppositionella Samlingspartiet störst, med drygt 21 procent av rösterna.

– Vårt budskap om att det kommer att behövas ekonomisk realism och att människor måste få bättre service nådde fram, säger det borgerliga partiets ledare Petteri Orpo när han utropar seger, enligt Yle.
Därefter följer Centerpartiet och socialdemokratiska SDP, som bägge sitter i regering, med drygt 19 procent.

Rockad i topp tre

Valet stämde också i väljarströmmarna generellt, lite mer än två år efter att den socialdemokratiska statsministern Sanna Marins breda koalitionsregering tillträdde.

Marin säger enligt finländska medier att hon är nöjd med att söndagens resultat var högre än det stöd som hennes SDP fick i de senaste opinionsmätningarna. Det är också något högre än i riksdagsvalet 2019.

Finland har traditionellt haft tre starka partier som varit de stora maktspelarna. Under de senaste tio åren har högerpopulistiska Sannfinländarna varit ett av de tre partierna – men de gör ett bottennapp i välfärdsområdesvalet, med endast omkring elva procent av rösterna.

Sannfinländarnas nya partiledare Riikka Purra säger att partiets väljare inte gillar själva vårdreformen, rapporterar Hufvudstadsbladet. Att hennes parti främst talade om invandring och bensinpris inför ett val om välfärdsfrågor förklarar hon med att ”ingen vård finns utan pengar”.

Centerpartiet har klättrat, klev upp i topptrion i detta val och blev störst i nio av områdena.

Knappt varannan

Faktum är att endast 47,5 procent av alla som kunde rösta i Finlands första välfärdsområdesval valde att göra det.

Petteri Orpo anser att det är sorgligt och att det underkänner den nya modellen. Statsminister Marin delar hans besvikelse över deltagandet, men ser det inte som att välfärdsområdena därmed har bristande demokratisk förankring.

Svenska folkpartiet, som vill representera den svenskspråkiga minoriteten i Finland, blev störst i två traditionella finlandssvenska fästen. Partiet fick mer än varannan röst i Österbotten och nästan var tredje i Östra Nyland.

I Helsingfors röstades det inte alls. Huvudstaden undantogs från välfärdsområdesreformen och stadsförvaltningen sköter ännu vården och det sociala där.

Radar · Utrikes

Domstol: Trump kan åtalas för stormningen

USA:s dåvarande president Donald Trump håller det tal där han sade till sina anhängare att 'om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre', den 6 januari 2021.

Donald Trump kan inte luta sig mot immunitet i rättsliga mål som gäller stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021.Det slår en federal appellationsdomstol fast, och öppnar för nya åtal mot expresidenten.

Donald Trump och hans advokater har hävdat att hans tal vid ett politiskt massmöte – där han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen och ”fajtas utav helvete” – föll inom ramen för den dåvarande presidentens immunitet.

Det avslår nu den federala domstolen, som anser att Trump talade som en presidentkandidat inför nästa val, och inte som en president som utför sina plikter.

De tre domarna konstaterar samtidigt att deras dom inte innebär sista ordet i saken och att Trump kan överklaga beslutet hela vägen till Högsta domstolen.

Beslutet har i första hand bäring för tre separata civilrättsliga fall, där demokratiska kongressledamöter respektive poliser som arbetade i Kapitolium den ödesdigra dagen vill stämma Trump som ansvarig för stormningen för att få ersättning för sveda och värk.

Fredagens beslut får även påverkan för åtalet där Trump ska ställas inför rätta för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet som letts av den särskilde åklagaren Jack Smith anses vara det tyngsta av de nu pågående rättsprocesserna mot honom.

Fakta: Rättsprocesser mot Donald Trump

TT
Fyra större brottsåtal har väckts mot expresident Donald Trump. Utöver dem pågår ett antal civilrättsliga och ekonomiska tvister, bland dem de som rör stormningen av Kapitolium samt det pågående civilmålet i New York där han och hans familjeföretag hotas av 250 miljoner dollar i böter för bedrägeri.

Washington DC
Donald Trump åtalades i början av augusti för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet anses vara det tyngsta av de pågående rättsprocesserna, de fyra åtalspunkterna har bäring på stormningen av Kapitolium i januari 2021. Utredningen har letts av den särskilde åklagaren Jack Smith som föreslagit att rättegången ska starta den 2 januari.

Mar-a-Lago, Florida
Trump åtalades i juni på 37 punkter som framför allt handlar om expresidentens hantering av hemligstämplade och känsliga regeringsdokument som har förvarats i hans residens Mar-a-Lago i Florida efter tiden i Vita huset. Även den utredningen är federal och har letts av Jack Smith. Rättegången är planerad till i maj nästa år, bara ett halvår före det presidentval som Trump vill ställa upp i.

Bokföringsbrott i New York
Åtalet, som väcktes i mars, innefattar 34 åtalspunkter mot Donald Trump som bland annat anklagas för att ha beordrat utbetalningar till personer som hotade att gå ut med känslig information om honom i samband med presidentvalskampanjen 2016. Rättegången i det delstatliga målet är planerad till mars 2024.

Delstaten Georgia
Åtalet som omfattar många personer, bland dem Donald Trump, rör försök att omkullkasta valresultatet i Georgia genom bland annat ryktesspridning och falska elektorer. I centrum står ett telefonsamtal som Trump gjorde till delstatens valansvarige Brad Raffensperger, där den dåvarande presidenten bad honom ”hitta de 11 780 röster” som krävdes för att han skulle segra över Joe Biden där.

Fakta: Stormningen av USA:s kongress

TT
Den 6 januari 2021 samlades ledamöterna i USA:s kongress i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och näste president.

I huvudstaden Washington DC hade samtidigt också tiotusentals anhängare till Donald Trump samlats för ett politiskt massmöte på temat ”Rädda USA”. Vid mötet upprepade Trump sina felaktiga påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren.

Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen.

”Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre”, sade den dåvarande presidenten.

Delar av folkmassan gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade kongressbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig in i en av kamrarna och delar av byggnaden vandaliserades.

Minst fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.
Radar · Utrikes

Misstänks ha fuskat för Trump – sex inför rätta

En åtalsjury i den amerikanska delstaten Nevada har ställt sex republikaner inför rätta misstänkta för att under presidentvalet 2020 ha agerat falska elektorer – det vill säga de personer som formellt röstar fram valsegraren i delstaterna.

Enligt åtalsjuryn har de sex felaktigt förklarat den dåvarande presidenten Donald Trump som delstatens segrare.

Falska certifikat av den här typen – där Trump felaktigt påstods ha vunnit – signerades i totalt sju så kallade vågmästarstater: Arizona, Georgia, Michigan, New Mexico, Pennsylvania, Wisconsin och Nevada.

Exempelvis har Michigans delstatsåklagare redan väckt åtal mot 16 republikaner som under presidentvalet 2020 misstänks för att ha agerat falska elektorer.

Radar · Utrikes

Putin hyllar band till Iran

Irans president Ebrahim Raisi och Rysslands president Vladimir Putin i Moskva.

Rysslands president Vladimir Putin hyllar relationen till Iran under ett möte med den iranske presidenten Ebrahim Raisi i Moskva.

– Våra relationer utvecklas mycket bra, säger Putin till Raisi och ber honom att hälsa till Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei.

– Tack vare hans stöd, har vi fått bra momentum det senaste året, tillägger han.

I onsdags var den ryske presidenten på besök i både Förenade arabemiraten och Saudiarabien. Då hyllade han även relationen till dessa båda länder.