Idag släppte rörelsen Lön hela dagen sin årliga uträkning på hur lång tid som kvinnor i Sverige i snitt jobbar gratis. Uträkningen baseras på SCB:s statistik över löneskillnader mellan män och kvinnor. De nya siffrorna visar att inte så mycket hänt det senaste året.
– Det är med blandade känslor vi ser på siffrorna. Sedan vi började för tio år sedan så har löneklyftan i tid minskat 22 minuter. Vi firar varje minut som blir bättre, men samtidigt är det ett svek att vi inte kommit längre trots att kvinnor är mer välutbildade, säger Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges kvinnolobby, initiativtagare till rörelsen som ett 40-tal fackföreningar och kvinnoorganisationer står bakom.
En manifestation var inplanerad under torsdagen för att belysa frågan, men ställdes in på grund av invasionen av Ukraina. Preliminärt kommer rörelsen istället att genomföra olika aktiviteter den 8 mars.
9,8 procent mindre
Att kvinnor i genomsnitt fortfarande tjänar 9,8 procent mindre än män kan förklaras med många olika orsaker. Dels av att kvinnor som utför samma jobb som män tjänar mindre, men också att olika jobb med jämförbara utbildningar och krav i övrigt värderas olika på arbetsmarknaden.
– Generellt så värderas kvinnors arbete lägre, både inom samma yrken och mellan olika yrken som är jämförbara vad gäller utbildningslängd och ansvar, säger Clara Berglund.
En viktig anledning är också det obetalda arbetet i hemmet och att kvinnor tar ut en större del av föräldraledigheten.
– Kvinnor hamnar efter där och kommer aldrig riktigt ikapp, säger Berglund.
I år har Lön hela dagen även tittat på siffror på regional och kommunal nivå, och det märks stora skillnader i olika kommuner i landet. Till exempel är lönegapet i Båstads kommun i Skåne hela 19,4 procent, medan skillnaderna i Kristianstad i samma län ligger på 5,1 procent.
– Det här bör man göra en djupare analys av och titta närmare på vilka yrken som finns representerade i kommunerna, säger Berglund.
Synliggör strukturella löneskillnader
För att komma tillrätta med löneskillnaderna har rörelsen fyra krav. Till att börja med handlar det om att ge samma rätt till heltidsanställningar och trygga arbetsvillkor.
– Ofta ser vi sämre anställningsvillkor i kvinnodominerade yrken, och det finns ofta inte möjlighet att jobba heltid.
För det andra behöver man bättre synliggöra strukturella löneskillnader.
– Idag jämför vi ju inte över olika typer av jobb utan tar bara ett genomsnitt. Vi vill att man ska jämföra likvärdiga jobb också, med liknande utbildningslängd och ansvar, säger Berglund.
En mer jämställd föräldraförsäkring samt ökad tillsyn och hårdare sanktioner för brott mot diskrimineringslagens krav på lönekartläggning står också på deras kravlista.
– Idag kan man bryta mot detta utan att få någon som helst påföljd. Det innebär att arbetsgivaren kan strunta i att göra årliga kartläggningar som de är skyldiga att göra utan att riskera någonting annat än en tillsägelse av Diskrimineringsombudsmannen. Det blir en straffrihet.
