En blankett ifylld på fel sätt. Ett erbjudet jobb du inte vill ta. Ett missat möte med arbetsförmedlingen. Som långvarigt arbetslös i Tyskland kan dessa händelser leda till att du får din statliga ersättning sänkt med upp till 30 procent. De så kallade sanktionerna är en del i landets kritiserade ersättningsprogram kallat Hartz 4, infört av dåvarande förbundskansler Gerhard Schröders rödgröna regering 2005. 5,4 miljoner tyskar lever i dag av stöd genom Hartz 4.

En av dem intervjuas i studien genomförd av Institutet för empirisk social och ekonomisk forskning (INES) i Berlin.

– Jag tackade nej till ett jobb i en spelhall eftersom jag har en beroendeproblematik sedan min ungdom, säger han.

Straffet: 30 procents sänkt ersättning under tre månaders tid. Han berättar att det fick honom att känna sig ”fullständigt modfälld”, och att han blev sängliggande i flera dagar efter händelsen.

– Jag var maktlös, och för den maktlösheten blir jag sedan bestraffad.

Men fyller sanktionerna sitt syfte, att få fler människor i arbete? Och hur påverkar bestraffningen den drabbade i övrigt? Det ville den ideella Berlin-baserade föreningen Sanktionsfrei (Sanktionsfri) undersöka, i den tre år långa studien genomförd i samarbete med forskningsinstitutet INES i Berlin. Nu är resultatet från studien, kallad Hartz plus, klart.

– Resultatet visar tydligt att sanktioner faktiskt har en effekt, men inte den avsedda och påstådda effekten, att få människor i arbete. Snarare är den tydligaste effekten av sanktionerna att människor känner sig hotade och stigmatiserade, säger Helena Steinhaus, talesperson för föreningen Sanktionsfrei i ett uttalande.

Motiverar inte till arbete

I studien delades 585 långtidsarbetslösa upp i två grupper. Deltagarna slumpades fram bland personer som anmält sig frivilligt för att delta.

254 personer i ”interventionsgruppen” fick en sorts försäkring mot sanktionerna, det vill säga föreningen ersatte dem ifall de fick sin statliga ersättning sänkt. De var alltså garanterade sin ersättning oavsett hur de skötte sig, som en sorts basinkomst för arbetslösa. Pengarna kom från donationer, från bland annat föreningen Mein Grundeinkommen (min basinkomst), som arbetar för ovillkorad basinkomst.

Den andra gruppen fungerade som kontrollgrupp. Under loppet av tre år fick deltagarna svara på frågor i enkäter om sin situation på arbetsmarknaden och sitt mående. 16 djupintervjuer gjordes även, med personer från båda grupperna.

Det visade sig att sanktionerna i form av sänkt ersättning inte skapade motivation till att söka arbete. Det var inte heller så att deltagarna som ”försäkrats” ekonomiskt mot att drabbas av sanktioner efterlevde reglerna för att få ersättning sämre, det vill säga det fanns ingen avskräckande verkan i att hotas om mindre ersättning.

Forskarna skriver: ”Studiens resultat är att varje sanktion, oberoende av storlek och varaktighet, är kontraproduktiv”. En annan slutsats är att sanktioner bidrar till social isolering av de drabbade, och skapar ”en enorm påfrestning, som kan orsaka eller förstärka psykiska sjukdomar”, fortsätter de.

En av deltagarna som intervjuats i studien berättar om sina erfarenheter av rädslan för att få sitt stöd indraget.

– Pressen och hoten som jag ibland får från arbetsförmedlingen får mig att må jättedåligt. Jag försöker bekämpa det med hjälp av psykoterapi, säger han.

En av deltagarna som däremot slumpats till gruppen som ”försäkrades” mot sanktioner berättar följande:

– Det häftiga med studien var känslan att jag överhuvudtaget inte behövde oroa mig för att drabbas av sanktioner. Det var verkligen anmärkningsvärt.

Hartz 4 ersätts med Bürgergeld

Hartz plus är den hittills första experimentella studien om effekten av sanktionerna i Hartz 4-programmet. Samtidigt saknas vetenskapligt stöd för att sanktioner fungerar, enligt Helena Steinhaus, talesperson för föreningen Sanktionsfrei.

– Trots det håller regeringen fast vid sanktionerna nu när det nya Bürgergeld införs, säger hon i ett uttalande på föreningens hemsida.

1 januari 2023 ersätter Tyskland nämligen det kritiserade Hartz 4-programmet med något som kallas Bürgergeld, vilket direkt översatt betyder medborgarlön. Tyska kristdemokraterna CDU:s partiledare Friedrich Merz har i sin kritik mot Bürgergeld hävdat att införandet vore ett steg på väg mot en ovillkorad medborgarlön, men någon universell basinkomst är det inte fråga om, utan ett ekonomiskt stöd till behövande – förenad med krav.

Till skillnad från Hartz 4 ska Bürgergeld även gå till andra grupper i behov av ekonomiskt stöd än långtidsarbetslösa. Införandet har kallats den största sociala reformen i Tyskland på 20 år och har presenterats som något som ska förenkla för människor i behov av stöd, ge högre ersättningsnivåer och innebära ett skydd mot sanktioner det första halvåret efter att någon blev arbetslös.

Förslaget lades fram av Tysklands rödgulgröna koalition bestående av socialdemokraterna SPD, De gröna och liberalerna FDP, men krävde en kompromiss med kristdemokraterna CDU/CSU för att klubbas igenom – med resultatet att sanktioner från dag ett består.

Visionen är basinkomst

Helena Steinhaus kommenterar Bürgergeld-kompromissen i tidningen Berliner Morgenpost, och är inte imponerad.

– Det finns naturligtvis några förbättringar, men det är en uppdatering av Hartz 4 snarare än den största sociala reformen på 20 år, säger hon.

Helena Steinhaus och föreningen Sanktionsfrei arbetar i stället för statlig ersättning helt utan sanktioner, en sorts basinkomst för arbetslösa.

Föreningen hjälper i dag människor att överklaga beslut om sanktioner och samlar ihop pengar för att hjälpa den som drabbats. I podcasten Was tun? (Vad göra?) har Helena Steinhaus även givit stöd till idén om universell basinkomst:

– Ovillkorad basinkomst är visionen – kampen mot sanktioner är den realpolitiska hävstången.

Läs mer om studien: 

Studie om basinkomst för arbetslösa (artikel från 2018-12-20).