I Danmark är det ungefär 1200 syrier som de senaste två åren har fått ett brev på posten med information om att deras skyddsstatus och tillhörande tillstånd ska omprövas. Samtliga har varit från Damaskus där konflikten inte längre anses vara så pass farlig att människor från området kan återvända dit. Danmark införde 2015, i samband med att många kom från Syrien, en ny och tredje skyddsstatus, förutom flykting (utifrån FN:s flyktingkonvention) och alternativt skyddsbehövande (enligt EU-lag). Också somalier har fått skydd enligt den nya statusen, som ska kunna ges när stora grupper flyktingar kommer från samma land och flyr krig eller konflikt som riskerar att drabba alla som vistas där.

– Den tillfälliga skyddsstatus som Danmark införde 2015 måste hävas så fort situationen i landet förbättras, men även om förhållandena fortfarande är allvarliga, sköra och oförutsägbara. Handläggarna som arbetar med detta har inget annat val än att ompröva skyddsstatusen, säger Nikolas Feith Tan, migrationsexpert vid Danish institute for human rights.

I Sverige finns det ingen sådan skyddsstatus som den i Danmark. Därför ser situationen här annorlunda ut. Asylrättscentrum beskrev det bra efter att oro började sprida sig för att också syrier i Sverige skulle få liknande besked: ”I Danmark finns en särskild tillfällig skyddsstatus och det är denna skyddsstatus som är aktuell i den här frågan. Det handlar om syrier som har haft sådant skydd enbart på grund av den allmänna situationen i Damaskus-provinsen. Danmark har nekat dem förlängning av uppehållstillstånd med grund i sådan skyddsstatus då det har bedömts att situationen i provinsen inte längre är sådan att alla och envar riskerar behandling i strid med artikel 3 i Europakonventionen.”

De flesta är i fortsatt behov av asyl

Men av de cirka 1200 personerna som har fått information om att deras fall ska bedömas på nytt är det bara närmare 120 som har fått ett utvisningsbeslut. När Danmark kommer att kunna utvisa dem är inte säkert. Man saknar, liksom de allra flesta av världens länder, diplomatiska relationer med Syrien. SD:s Björn Söder ställde i april 2021 en fråga till det då ansvariga statsrådet Morgan Johansson, och undrade om Sverige skulle följa efter och sluta bevilja, eller förnya, syrier från Damaskus uppehållstillstånd. 

Därmed skulle gruppen människor som fråntas sina rättigheter och inte längre kan försörja sig själva ha ökat – samtidigt som de inte heller kan utvisas. Situationen påminner om den för statslösa palestinier från Gaza och en rad andra nationaliteter som varken får asyl eller går att utvisa. En särskild utredare tittade på problematiken med att människor hamnar i limbo redan 2017, men förslagen samlar damm.

Nikolas Feith Tan har i sin forskning kunnat se att det i många fall saknats kunskap om vad för typ av tillstånd man beviljades när man kom.

– Runt 2015 arbetade systemet snabbt. Om du kom från Syrien så fick du skydd. Men de flesta tänkte inte ens på fördelarna med status som konventionsflykting, säger Nikolas Feith Tan.

Fler i ”limbo”

I Sverige har samma problematik lyfts: nästa alla från Syrien har fått status som alternativt skyddsbehövande på grund av att kriget riskerar att drabba ”alla och envar” i landet. Därför utreddes inte alltid de individuella flyktingskälen så noga – något många ansökningar och tidsbrist också bidrog till. Men det är dessa individuella skäl som kan ge skydd som konventionsflykting. Enligt FN:s flyktingkonvention som alla stater som har skrivit under den är skyldiga att följa ska skydd ges till den som vid ett återvändande till sitt hemland riskerar någon form av omänsklig behandling eller förföljelse. Det kan vara av religiösa, politiska eller etniska skäl.

I väntan på utvisning bor vissa av syrierna i Danmark på obestämd tid i utvisningscenter liknande de svenska förvaren, andra har gått under jorden och en del har lämnat Danmark och sökt sig till ett annat EU-land. Under tiden som processen pågår från det att ärendet öppnas – det tar oftast ungefär ett år – har personen rätt att arbeta och försörja sig själv. Men så fort avvisningsbeslutet kommer förlorar man den rätten. Den danska regeringen har försökt framställa ”Projekt Damaskus” som en framgångssaga. De lyfter fram att sedan 2019 har en del syrier valt att återvända, precis som tanken bakom det danska paradigmskiftet var. Men det finns en hake:

– Jag har inte kunnat se att det är samma personer som har fått sitt skydd indraget som har återvänt, säger Nikolas Feith Tan.

Ansvaret flyttas till ett annat EU-land

Men en del har valt att lämna Danmark redan då de fått veta att deras fall öppnas upp. De flesta av dem har tagit sig till andra europeiska länder.

– Vi vet familjer som har flytt från Danmark när de har fått det första brevet från myndigheterna. De reser till Tyskland eller Belgien och gör om asylprocessen där – även om de skulle ha kunnat stanna i slutändan. Vi har kunnat se att det finns stora kommunikationsproblem mellan flyktingar och staten, säger Nikolas Feith Tan och fortsätter:

– En del unga människor har fattat beslutet att sluta studera för att de inte ser en framtid i Danmark. Eller så försöker de arbeta för att kunna få permanent uppehållstillstånd istället. Inte för att de inte får studera utan för att de inte ser någon poäng med det om de inte får stanna.

Jessica Schultz, migrationsforskaren Jessica Schultz, vid Bergens universitet, som i höstas skrev rapporten The temporary turn in Norwegian asylum law and practice, har följt utvecklingen i Danmark med stort intresse, även om hon själv inte har forskat om den.

– Att få sin skyddsstatus fråntagen och sitt fall öppnat som i Danmark orsakar stor stress och ofta psykisk ohälsa, säger hon.

De flesta kan inte nekas skydd

De allra flesta har inte kunnat få sin skyddsstatus upphävd. Män mellan 18 och 42 riskerar att tvångsrekryteras om de skickas till Syrien. Barn som har varit i Danmark mer än halva sina liv och deras familjer undantas också. De som blir kvar är unga kvinnor, 18 till cirka 30, och äldre personer. I många fall har personer som när de kom fick tillfälligt skydd enligt Danmarks Nikolas Feith Tan är kritisk till att olika medlemmar i en familj kan få olika uppehållstllstånd och olika längd på dem.

Ett fall som fått stort utrymme i media är den 20-åriga studenten Aya Abu-Daher, som fått hjälp av advokat Niels-Erik Hansen att överklaga beslutet om att hon och hennes familj skulle skickas tillbaka till Syrien. Niels-Erik Hansen tryckte i sitt överklagande på att den mediala uppmärksamheten – och att Aya Abu-Daher talat öppet om den syriska regimen – kunde utgöra en risk. Något som Morten Messerschmidt, vice partiledare för Dansk Folkeparti, kritiserar i en intervju med tidningen DR och menar måste ändras eftersom alla ska vara lika inför lagen.

– Jag är inte förvånad över hur det har fungerat. Lagen är skriven på ett sådant sätt att många flyktingar med tillfällig skyddsstatus kommer att förlora sitt skydd. Men fler och fler politiker – även på högerkanten – chockas av olika personliga öden som medierna rapporterar om. ”Vi har utbildat sjuksköterskor och varför skulle vi skicka dem tillbaka”, säger man nu. Men systemet de har skapat fungerar såhär. Det var precis vad jag förväntade mig när de införde de här lagarna. Men samma politiker som införde dem är nu chockade och skeptiska, säger Nikolas Feith Tan.

Vill öka återvändandet

Den svenska SD-backade regeringen har som uttalat mål att få fler flyktingar att återvända till sina hemländer och göra det lättare att återkalla uppehållstillstånd. Något Sverige inte har gjort tidigare, uppehållsståndet har gällt tills antingen det datum det går ut. För den med permanent tillstånd har det varit just permanent. I Tidöavtalet står det också att man ska titta på om det går att helt fasa ut permanenta uppehållstillstånd. Att åka till sitt hemland på semester skulle kunna vara en indikator på att man kan återvända, enligt migrationsminister Maria Malmer Stenergard. Hon säger samtidigt att de inte vet hur stort det här ”problemet” är i och med att det inte har kartlagts tidigare.

– Om man har fått skydd i Sverige för att man har bedömts inte kunna vara kvar i sitt hemland för att man är i fara, och sen åker och semestrar i det landet – då är det mycket som talar för att man inte längre har skyddsbehov, säger Maria Malmer Stenergard till Aftonbladet.

"Osäkerhet och stress ökar"

Jessica Schultz, som framförallt forskat om Norges migrationspolitik och dess konsekvenser, menar att de tillfälliga uppehållstillstånden motverkar politikernas påstådda önskan om att människor ska finna sig tillrätta i samhället och kunna bidra. I takt med att de norska uppehållstillstånden är tillfälliga allt längre perioder har hon kunnat se att osäkerheten och stressen ökar.

– Riskerna är att du har en befolkning som sannolikt kommer att förbli i landet under en lång tid men att man sätter upp barriärer som hindrar deras förmåga och möjlighet att integrera sig i samhället. De här människorna isoleras och exkluderas istället. Det är en förlust och motverkar vad som borde vara staters intresse. Incitamenten för integration försvinner. Från ett juridiskt perspektiv så underminerar dessa lagar hela syftet med internationellt skydd: att erbjuda stadigt och förutsägbart skydd fram till att det är möjligt att återvända.

Röda korset i Sverige har flera center för krigsskadade och torterade flyktingar. De har sedan Sverige slutade bevilja permanenta uppehållstillstånd sett hur deras arbete har försvårats. Organisationen är en av flera som har uttryckt stor oro för att det ska bli svårare för flyktingar med trauman i bagaget att läka i och med att Sverige sedan sommaren 2021 har en ny permanent asyllag där tillfälliga uppehållstillstånd är regel. Människor som utsätts för svåra trauman behöver framförallt stabilitet och trygghet för att kunna bearbeta dem. Men för att få ett permanent uppehållstillstånd, eller familjeåterförening, krävs ofta både fast och hög inkomst, språkkunskaper och stadig bostad.

– Det du utsatts för blir också det största hindret för att få stanna, sa Anette Carnemalm, verksamhetschef på Röda Korsets Center för krigsskadade och torterade flyktingar i Malmö.

Läs också:

Omdebatterad dansk migrationslinje stoppar inte Sverige

”Skuggsamhället kommer att växa”

Röda korset: ”Migrationspolitik ska bygga på fakta” 

Röda korset: Möjligheten för krigsskadade och torterade att läka försämras med nya asyllagen