Vänsterpartiet vill höja taken i sjuk- och föräldraförsäkringen och slopa karensdagen. Bara karensdagen går på över fem miljarder per år i ökade kostnader för staten.
– Karensdagen är orättvis, säger partiledaren Nooshi Dadgostar om ett vallöfte som V sätter högt.
Häromdagen sade Socialdemokraterna att de vill göra om karensavdraget, som karensdagen också kallas. Avdraget innebär att den som blir sjuk inte får sjuklön för första dagen.
S motiverar viljan att göra om avdraget, men inte ta bort det, med att en del kan jobba hemifrån när de är lite krassliga och slipper ta sjukledigt. Det kan inte lärare, poliser, vårdpersonal eller butiksanställda göra.
Inte ha kvar
– Det jag har kunnat utläsa av regeringens besked är att de inte vill avskaffa karensdagen. Det är inget vi ställer upp på, den är orättvis och den innebär att många som blir sjuka går till jobbet och sprider smitta vidare, säger Nooshi Dadgostar till TT.
– Efter pandemin kan vi inte tänka oss att gå vidare med att ha karensdagen kvar, tillägger hon.
Enligt Dadgostar, som hänvisar till siffror från Riksdagens utredningstjänst, skulle det kosta 5,2 miljarder per år att ta bort karensdagen och ge sjuklön från första dagen. Hon understryker att företagen ska slippa den kostnaden – V vill att staten ska betala.
Totalt vill partiet se förstärkningar av sjukförsäkringen vad gäller den enskildes möjligheter till ersättning på över 9,2 miljarder nästa år. Den utgiften växer till 10,1 miljarder 2026, enligt V.
Rut betala
Hur det ska betalas avser V att berätta om senare. Men partiet har talat om att man ser behov av att höja skatterna med 50 miljarder nästa år för att betala satsningar i välfärden. Att dra ner på avdragen för hushållstjänster eller renoveringar, så kallade rot- respektive rut-avdrag har också nämnts.
Målet är att 80 procent av de som arbetar och blir sjuka eller har föräldraledigt ska kunna få motsvarande 80 procent av lönen i ersättning.
Och de som har sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspension, ska också kunna få 80 procent av det som kallas antagen inkomst, det vill säga det de bedöms ha kunna tjäna om de hade kunnat jobba. Det skulle innebära flera tusen kronor mer i månaden för berörda, hävdar V.
