När havsistäcket i Arktis smälter så försvinner också barriären mellan havet och luften. Det gör att koldioxidupptaget ökar, vilket leder till surare vatten och ett rubbat ekosystem.

I en studie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science, och som bland annat forskare på Göteborgs universitet deltagit i, jämfördes data av många års vattenprover som gjorts under expeditioner från och med 1994. Även de fysiska förutsättningarna för expeditionerna har ändrats sedan dess.

Sjunkande pH

– Det är en lång tidsserie mätningar av pH-värdet, som har gjorts i den Arktiska oceanen. De äldsta är från en expedition 1994, då var istäcket utsträckt och tjockt och man mätte i råkarna mellan isflaken. Under expeditionen 2014 kunde fartyget Oden gå i öppet vatten halvvägs från Sibirien till Nordpolen, säger Leif Anderson, forskare i marin kemi på Göteborgs universitet och en av författarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.

Resultaten visar att pH-värdet sjunkit med 0,1 på pH-skalan under 30 år och forskarna uppskattar att det kommer att fortsätta sjunka med ytterligare 0,3 fram till sekelskiftet.

Förändringen i surhetsgrad har gått 3-4 gånger snabbare i Arktis än i andra hav och det beror dels på  den nya direktkontakten mellan hav och luft, men också på att kallare vatten kan ta till sig mer koldioxid.

Marina livet påverkas

Ett resultat av försurningen är att det marina livet påverkas.

– Växtplankton som tar upp koldioxid gynnas av klimatförändringen. Värre är det för andra arter. Vingsnäckorna är en art som har skal av aragonit som de bildar av kalcium och karbonatjoner. Vi har uppmätt allt lägre nivåer av mättnadsgraden av aragonit i havet på våra expeditioner, säger Leif Anderson i pressmeddelandet.

Vingsnäckorna är också en viktig basföda för många valar som normalt vandrar upp i ishaven för att äta upp sig.

Att haven försuras beror också på uppvärmningen av tundran i Sibirien, då stora mängder organiskt kol frigörs och rinner ut i de sibiriska floderna, och bryts ner till bland annat koldioxid.

– Alltsammans är följdeffekter av klimatförändringarna och mer öppet vatten i Arktis förstärker effekten, säger Leif Anderson.

Läs mer:

Rekordlitet istäcke på Antarktis

Världen går mot det varmaste året som uppmätts, extremvädren slår till oftare och mer intensivt och många arter får svårare att klara sig. Trots högljudda varningsklockor gör världens regeringar fortfarande för lite för att bromsa den globala uppvärmningen.

Förhoppningen är att klimatmötet som inleds på torsdag ska leda till en högre växel.

TT: Vilka är de viktigaste frågorna?

– Viktigast blir den globala översynen. För första gången sedan Parisavtalet ingicks gör man en bedömning av hur långt vi har kommit och vart vi ska, säger Frumerie.

– Vi vet att vi ligger långt efter. Det viktigaste för Sverige och EU är ett robust framåtblickande perspektiv, främst en uppmaning till alla länder att komma in med nya nationella klimatåtaganden till COP30 år 2025.

Även den nya fonden som ska hjälpa sårbara länder som drabbas av klimatrelaterade skador och förluster, annan klimatfinansiering och framtiden för fossila bränslen kommer att avhandlas.

– När det gäller utfasning av fossila bränslen tror jag att vi kommer att få se en diskussion om utfasning i sin helhet alternativt hur man förhåller sig till så kallad CCS-teknik, där man fångar in utsläppen i stället, säger Frumerie.

– Det är en teknik vi kommer att behöva använda. Men vi ställer oss frågande till i vilken utsträckning tekniken kommer att kunna tillämpas i stor skala.

TT: COP28 väntas bli rekordstort med 70 000 deltagare. Varför är det så stort och blir det bättre utfall med så många på plats?

– Det är inte givet att det bli bättre, men det visar på intresset som finns. Det finns ett värde i att kunna samla många aktörer som kan inspirera varandra till de lösningar som krävs.

TT: Det blir ditt femte COP. Du tror att det blir det tuffaste, varför då?

– Vi står långt ifrån varandra vad gäller den globala översynen. En del länder vill fokusera på vad de utvecklade länderna ska göra mer av medan vi tycker att de som är de stora utsläpparna i dag också bör visa ansvar och vilja att få ner sina utsläpp, framförallt G20-länderna, säger Frumerie.

– Sedan har vi en bred dagordning med många frågor som är utestående. Min känsla är att det kan bli tuffare att landa de frågorna på ett sätt som också visar på framsteg.

TT: Kriget i Ukraina rasar vidare och konflikten i Mellanöstern har blossat upp igen. Påverkar det spända geopolitiska läget mötet?

– Den bild jag har är att det inte påverkar förhandlingarna i sig. Men det ger en bakgrundsbild som kan påverka och i vissa fall leta sig in i förhandlingsrummen.

TT: Sveriges klimatpolitik leder till ökade utsläpp och gör det billigare att använda fossila bränslen. Hur påverkar det Sveriges trovärdighet i förhandlingarna?

– Jag upplever att vi kommer dit med ett starkt budskap, att vi ligger långt fram i klimatarbetet och sedan länge har visat att det går att ställa om, kunna minska utsläppen och samtidigt växa i ekonomin, säger Frumerie.

– Vi ser mycket hända i det svenska samhället. Jag är övertygad om att vi också kommer att dela med oss av de goda exemplen.

TT: Hur viktigt är COP28?

– I min värld behöver varje COP vara det viktigaste tills vi har stängt ambitionsgapet och visat att vi är på rätt väg.

TT: Vad behöver hända för att det ska bli ett lyckat möte?

– I första hand ett robust utfall i den globala översynen. Sedan att vi tillsammans med aktörer på plats kan få ett utfall som visar på att omställningen är möjlig och att vi gemensamt kan tillämpa de lösningar som finns.

Livsmedelsverket vill samla in prover på matsvamp och rådjurskött för att mäta halten av det radioaktiva ämnet cesium-137 från kärnkraftshaveriet i Tjernobyl, rapporterar Svensk Jakt.

Områden i Sverige som drabbades av nedfall från Tjernobylolyckan 1986 kan fortfarande innehålla en mängd av det radioaktiva ämnet. Livsmedelsverket vill därför ta hjälp av jägare och svampplockare i nedfallsområdena med att skicka in prover för analys.

Syftet är att undersöka hur mängden av det radioaktiva ämnet skiljer sig jämfört med tidigare år och mellan olika geografiska platser.

De svåra översvämningarna i Somalia har krävt närmare 100 dödsoffer, enligt landets regering. Knappt två miljoner invånare påverkas direkt av de häftiga regnväder och påföljande störtfloder som drabbat landet den senaste tiden.

Nationellt nödläge är utlyst i Somalia med knappt 13 miljoner invånare. 700 000 invånare har tvingats lämna sina hem, och delar av avgörande infrastruktur som broar har förstörts.

Landet hade redan problem med brist på föda efter en omfattande torka. Krisen förstärks när stora delar av jordbruksmark ligger under vatten.

Regnvädrens omfattning förstärks av väderfenomenet El Niño som väntas pågå fram till i april.

Även Kenya och Etiopien har drabbats av svåra översvämningar.