Zoom

Sverige kan avgöra EU:s migrationspakt

Situationen kring norskflaggade hjälpfartyget Ocean Viking, som Italien stoppat från att släppa av räddade migranter och flyktingar, har skapat ny fart i EU:s flyktingdebatt.

Hetsigheten ökar igen när migration och flykt debatteras i EU. Sveriges kommande ordförandeskap pekas ut som både hjälpare och stjälpare i jakten på en gemensam politik.

Sju år efter den stora flyktingkrisen 2015 svallar diskussionsvågorna på nytt när EU-parlamentets ledamöter pratar om läget på Medelhavet.

Inför ett extrainsatt migrationsministermöte på fredag har EU-kommissionen lagt fram en akut handlingsplan för att hantera läget, där Italien och Frankrike grälar om räddningsfartyg som plockar upp nödställda och antalet nyanlända – främst ekonomiska migranter – återigen skjuter i höjden.

När EU-kommissionen presenterar planerna för parlamentet i Strasbourg trycker man samtidigt hårt på att läget nu är ännu ett bevis på behovet av en gemensam asyl- och migrationspolitik.

Vad gör Sverige?

Medlemsländerna har dock fortfarande inte kunnat enas om den pakt som kommissionen föreslog i september 2020.

Främst står striden om vem som ska ta hand om de nyanlända. Länderna vid Medelhavet vill ha hjälp av andra, vilket inte alls gillas i framför allt Östeuropa.

När det nu från årsskiftet blir Sveriges ansvar att försöka förhandla fram en enighet, som ordförandeland i ministerrådet, råder delade meningar om det kommer att hjälpa eller stjälpa arbetet.

I det utskott i EU-parlamentet där migrationen hanteras har förhoppningarna ändrats rejält, före och efter det svenska valet i september.

– Där var man jättepepp på att Sverige skulle ta över, givet det historiska kapitalet vi har i skyddet av asylrätten. Nu är man livrädd för Sverige, hävdar svenska ledamoten Abir Al-Sahlani (C).

Optimist

Kollegan Tomas Tobé (M) räknar dock med att Sverige kommer att driva på, även om migrationspaktskritiska SD fungerar som stödparti för den nya regeringen.

– Det har gått väldigt trögt i förhandlingarna mellan medlemsländerna, men just nu växer det ett stort stöd för att vi ska få en europeisk migrationspolitik på plats. Så jag är rätt hoppfull, säger Tobé.

SD:s roll ser han inte som något hinder.

– Vi har ett samarbete med Sverigedemokraterna i riksdagen kring migrationsfrågorna och Sverige måste ju själv ha en egen nationell politik. Men det är ju ingen tvekan om att det ligger i Sveriges intresse att få detta på plats, också på europeisk nivå, säger Tobé.

– Det har varit en tydlig svensk prioritering från tidigare regering och även den nya regeringen om att vi behöver få en europeisk migrationspolitik på plats, säger han.

Ont om tid

Tiden är samtidigt knapp. Efter Sverige tar Spanien över som ordförandeland i ministerrådet från den 1 juli 2023. Därefter finns bara några få månader kvar att hitta enighet på, innan allt övergår i valkamp inför nästa EU-val, i maj 2024.

Ansvariga EU-kommissionären Ylva Johansson har gjort en handlingsplan som siktar på en uppgörelse senast i februari 2024.

I EU-parlamentet sätter samtidigt Malin Björk (V) sitt hopp till omedelbara framsteg redan i år, under den månad som återstår med Tjeckien som ordförandeland.

– När man har Sverigedemokraterna vid rodret så är det klart att man är orolig för att det bara blir repressiv politik. Tidigare trodde vi att vi skulle vänta på det svenska ordförandeskapet. Nu är vi flera rapportörer i det ansvariga utskottet som känner att allt vi kan få gjort under det tjeckiska ordförandeskapet är kanske det bästa, säger Björk i Strasbourg.

Fakta: Krisplan från EU

EU-kommissionen lade i måndags fram en akut handlingsplan för att möta migrant- och flyktingsituationen på centrala Medelhavet. Enligt kommissionen har i år fler än 90 000 anlänt den vägen – 50 procent fler än i fjol.

Handlingsplanen har tre huvudlinjer:
– stärka samarbetet med (icke-europeiska) partnerländer och internationella organisationer
– en mer samordnad inställning till hjälp- och räddningsinsatser
– förstärkt införande av den frivilliga solidaritetsmekanismen (där EU:s medlemsländer hjälper varandra) och en gemensam ”vägkarta” för att kunna anta EU:s föreslagna asyl- och migrationspakt

De 20 punkterna i handlingsplanen ska diskuteras av EU:s inrikes- och justitieministrar vid ett möte i Bryssel på fredag.

Källa: EU-kommissionen.

Så låter det i EU-parlamentet

Här är några av utspelen under EU-parlamentsledamöternas debatt om migrationsläget under onsdagen:

– Det är som att ha en fallskärm, men ändå hoppa ut ur planet utan den.
(EU-kommissionären Margaritis Schinas om att EU har en föreslagen migrationspakt, men inte kan enas om den).

– Frågan är varför de här båtarna kan åka iväg över huvud taget – och varför vissa hjälporganisationer fungerar som smugglarnas färjor.
(Belgiska ledamoten Assita Kanko från EU-kritiska högergruppen ECR om smugglingsbåtar och hjälpinsatser på Medelhavet).

– Det finns bara en lösning för att stoppa flödet: den australiska modellen. Sätt tryck på avreseländerna och tryck tillbaka migranterna.
(Franske Nicolas Bay från ytterhögerpartiet Pånyttfödelse)

– Alla som söker asyl och söker sig till Europa har inte rätt till asyl, men vi har ändå en skyldighet att organisera ett ordnat mottagande.
(Svenska ledamoten Carina Ohlsson (S) manar till antagande av gemensamma asylregler).

TT