Kan biokrediter vara ett sätt för privata aktörer att ta ansvar för den biologiska mångfalden, eller riskerar det att göra ekosystem till ett nollsummespel på marknaden? Doktoranden Aleksandra Holmlund vill föregripa utvecklingen med ett tydligt ramverk.
Är det okej att naturvård finansieras av privata aktörer? Frågan ställs av Aleksandra Holmlund, doktorand vid SLU, under ett seminarium om hyggesfritt skogsbruk som ägde rum i Stockholm på onsdagen. Att vårda och återställa natur har en prislapp på 800-900 miljarder dollar årligen globalt, och lejonparten av den finansieringskakan saknas.
Ett sätt att finansiera bevarandet av den biologiska mångfalden är biokrediter, en biodiversitetens motsvarighet till kolkrediter. Aleksandra Holmlunds forskning handlar just om att utforma ett system för den sortens krediter.
– Det saknas globala ramverk för biokrediter. Det finns ingen marknad för biokrediter idag, därför tittar vi på vad som har funkat och inte funkat med kolkrediter. I fallet med kolkrediter försökte man sätta upp regler efter att man börjat handla och utarbetat metoder. Med biokrediterna borde man göra rätt från början, säger Aleksandra Holmlund.
Alla gör avtryck
Hon tror att alla företag kommer behöva investera i biologisk mångfald, i synnerhet som EU:s taxonomiförordning kommer tvinga större företag att redovisa sina avtryck från och med 1 januari 2023.
– Det finns inget företag som inte har ett negativt avtryck på den biologiska mångfalden.
När det kommer till hur den biologiska mångfalden ska mätas så finns det många perspektiv och metoder, alltifrån traditionella inventeringar till DNA-analyser och satelliter. På det kommande FN-mötet om biologisk mångfald, Cop15, som äger rum i Montreal i december kommer frågan om finansiering att tas upp, och metoden med biokrediter är inte okontroversiell.
Kritiserat koncept
Precis som med kolkrediter anser kritikerna att det handlar om ett sätt att köpa sig fri från verklig hänsyn till klimat eller natur. Miljöorganisationer menar att det är en del av EU:s naturrestaureringslag att införa biokrediter, vilket man befarar skulle reducera komplexa ekosystem till ett monetärt värde på marknaden. I en artikel på ämnet i Al-Jazeera i somras förnekar EU dock detta.
– Det finns inget ramverk för kompensation av biologisk mångfald i EU och det finns ingen avsikt i naturrestaureringslagen att gynna någon marknad för kompensation för biologisk mångfald, sade Stefan Leiner, chef för Europeiska kommissionens enhet för Naturkapital och ekosystemhälsa, till Al-Jazeera.
Läs mer:
